Är det farligt att dricka mjölk?

Mjölk är en viktig källa till bland annat kalcium. Ett enkelt sätt att få i sig den näring man behöver är att äta en allsidig, varierad kost där två till fem deciliter mjölk, fil och yoghurt ingår varje dag. Barn, gravida och ammande behöver extra mycket näring och därför är rådet till dem att få i sig fem deciliter mjölk, fil eller yoghurt varje dag. Exakt hur mycket vi behöver dricka beror på vad vi äter i övrigt av till exempel ost. 

Det finns många påståenden kring hur mjölk påverkar vår hälsa, här reder vi ut några oklarheter: 

Blir jag åderförkalkad av mjölk? 

Nej. Det som brukar kallas åderförkalkning är egentligen en åderförfettning som uppstår när fett samlas i ådrorna. Åderförfettning är en del i bilden kring hjärt- och kärlsjukdomar. Studier visar att mjölkdrickare snarare löper lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck.  Positiva och skyddande hälsoeffekter av (magra) mjölkprodukter understryks också av Livsmedelsverket och i Nordiska Näringsrekommendationer 2023. Nordic Nutrition Recommendations 2023 (norden.org)

Är mjölk slembildande? 

Det finns inga vetenskapliga belägg för att mjölk är slembildande. Däremot kan man som ett symtom på allergi få ökad slembildning, men ytterst sällan av mjölk. Mjölkens konsistens kan dock ge en sådan känsla i munnen, liksom andra liknande drycker. 

Idag är cirka 20-30 procent av vuxna och tonåringar överkänsliga mot olika ämnen i omgivningen. Ökad slembildning som reaktion på pollen, mögelsporer, men även livsmedel är därför vanligt.

Får man cancer av mjölk? 

Nej, inte enligt World Cancer Research Fund, som löpande sammanfattar forskningen på sambanden mellan kost och cancer. Tvärtom så minskar risken för tjock- och ändtarmscancer vid intag av mjölk, mjölkprodukter och kalcium.

De finner inte heller något samband mellan mjölkprodukter och bröstcancer. 

För prostatacancer ser World Cancer Research Fund endast begränsade samband med mjölk och mjölkprodukter. Tidigare bedömde man att högt kalciumintag möjligen kunde relateras till prostatacancer, men även här visar ny forskning på ett begränsat samband. 

Blir kroppen försurad av mjölk?

Nej, kroppen blir inte försurad av mjölk. Däremot påverkas surheten i urinen av vad vi äter. Tidigare trodde man att skelettet var inblandat i kroppens reglering av syra-basbalansen. Alltså att kroppen skulle behöva låna kalcium från skelettet för att balansera pH-värdet. Det skulle i sin tur leda till försvagat skelett och benbrott. 

Hypotensen förkastades efter att man gjort försök som visat att den inte stämde. Men myten lever kvar trots att ett flertal studier även i modern tid har visat att det inte finns någon anledning att utesluta mjölkprotein eller andra livsmedel som gör urinen sur. 

Finns det samband mellan mjölk och autism? 

Den samlade vetenskapen visar att det inte finns några samband mellan mjölk och autism. 

Det finns teorier om att en kost utan mjölkproteinet kasein skulle kunna förbättra symtomen vid autism.  EFSA(European Food Safety Authority, den europeiska motsvarigheten till Livsmedelsverket) har gjort en stor genomgång av den forskning som finns runt sambanden mellan gluten, kasein och autism. I denna har man inte hittat några kopplingar mellan mjölkprotein och uppkomst av autism.  

Man har inte heller hittat något som pekar på att sjukdomssymtomen lindras av att sluta dricka mjölk. En senare sammanställning av forskningen hittar inte stöd för att barn med autism är hjälpta av en kaseinfri kost.