Betydelsen av betande djur

Att bete är viktigt för djurens välmående är en självklarhet för de flesta. Men det finns många andra viktiga mervärden med att våra djur får vara ute på sommaren. Faktum är att två av våra nationella miljömål är beroende av just betande djur! Tyvärr går utvecklingen åt fel håll, med färre betande djur som riskerar att Sverige inte når våra nationella miljömål. Frågan är vilka följdeffekter detta leder till.

Sverige enda land i EU som lagstiftat om bete för nötkreatur. Det är ett starkt mervärde för just mjölk och nötkött från Sverige utifrån ett djurhälsoperspektiv. Våra betande kossor och dess avkommor bidrar även till att viktiga naturtyper bevaras och därmed biologisk mångfald eller ”ett rikt växt- och djurliv” som vårt nationella miljömål kallas. Just ”förlust av biologisk mångfald” är en av de planetära gränserna som vi tyvärr redan har överskridit i Sverige.

Naturbetesmarkerna brukar lyftas fram som speciellt viktiga att bevara. Här lever nämligen en fjärdedel av alla våra rödlistade (utrotningshotade) arter. Mångfalden av djur och växter på dessa marker är till och med jämförbar med den i regnskogen.

Dessa marker hotas av akut igenväxt och förskogning om djur slutar beta. Skog är också fint kan man tycka, men det innebär då att många viktiga miljöer och arter försvinna. Konsekvenserna är svåra att överblicka. Det skulle även hota det andra miljömålet; ”ett rikt odlingslandskap”. Ett exempel på vad som kan hända är att pollinerande arter (humlor och bin) minskar eller hotas av utrotning. Pollinerande insekter är en förutsättning för att vi ska kunna odla frukt- och grönsaker och insekterna är ofta beroende av gräsmarker för att överleva. Om pollinerarna försvinner skulle det få förödande konsekvenser för stora delar av vår livsmedelsproduktion.

Gräsmarker har även andra fördelar, inte specifikt bara naturbetesmarker, utan alla de gräsvallar där djuren betar och de åkermarker där gräsfoder odlas. Dessa marker binder effektivt in kol i jorden, tack vare att en stor del av växten (som absorberar koldioxid från luften och omvandlar till kol i växten) stannar kvar under jorden även efter betet.

Dessa marker bidrar effektivt till en minskning av koldioxiden i atmosfären och därmed en minskad klimateffekt.

Tänk gärna på det nästa gång som du ser kor beta, inte bara att de står och äter utan de samtidigt skyddar pollinerande insekter och binder in kol i marken. Och tänk på att bara svenska mjölk och mjölkprodukter bidrar till dessa mervärden för oss i Sverige. Med andra ord, ursprunget på mjölkprodukterna du köper påverkar din omvärld mer än du kan ana.

 

Fakta

  • 1927 fanns 1,5 miljoner hektar bete i Sverige, 2016 var endast 0,45 miljoner hektar betesmark kvar
  • Nästan 70% av Sveriges yta består av skog
  • Endast 7% av Sveriges yta består av jordbruksmark
  • Det finns cirka 270 olika arter vildbin i Sverige, en tredjedel är hotade
  • Cirka en tredjedel av maten vi äter har pollinerats av bin och humlor

Källor:

Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald (pdf), Jordbruksverket, 2019
Markanvändningen i Sverige (pdf), SCB, 2019
Frukter och grönsaker behöver bin!, Naturskyddsföreningen, 2019

 

Mjölkkor och biologisk mångfald

I Sverige finns det många miljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden men särskilt viktiga är öppna gräs- och betesmarker. De mest artrika markerna…

Svenska kossans miljöfördelar

Vi tänker ju oftast på att kon förser oss med mjölk som blir till smör, grädde, yoghurt, fil och ost. Fantastiska och viktiga livsmedel ur…

Kossornas kompisar

Kossornas kompisar - vet ni vilka de är? Jo, alla fåglar, växter, skalbaggar och fjärilar som är beroende av att korna går ute och betar…

Äta gräs?

Människans kropp kan inte tillgodogöra sig cellulosan i gräset. Men det kan kon. I vommen, en av kons fyra magar, finns nämligen en komplicerad samling…