En mjölkko kan betyda en värld av skillnad

Man behöver inte själv gilla mjölk för att inse att mjölk är bra. Den 1 juni firar vi Mjölkens Dag och sammanfattar mjölkens och mjölkkons betydelse för hälsa, miljö och samhälle runt om i världen.

En mjölkko kan betyda en värld av skillnad för att en familj i tredje världen ska kunna ta sig ur fattigdom och garantera barnen ett gott näringsintag.

Det finns stöd i forskningen (Dehghan et al, 2018, Soedamah-Muthu&de Goede, 2018) för att mjölk och mjölkprodukter är hälsosamma och minskar risken för övervikt, diabetes typ 2 och stroke. Näringsämnena i mjölk är också viktiga för skeletthälsan (Weaver et al. 2016).

Men det som vi i västvärlden sällan tänker på, är att en mjölkko och tillgången på mjölk kan betyda skillnaden mellan liv och död för ett barn eller en familj, och kan vara en väg ut ur fattigdom för människor i tredje världen. Ett barn som får tillgång till mjölk dagligen får i sig en stor del av både energi- och näringsbehov.

Mjölk innehåller högkvalitativt protein, vitaminer och mineraler som i vissa fall är svåra att få i sig om man lever under fattiga omständigheter med begränsad tillgång på mat.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, är undernäring den ensamt största bidragande orsaken till sjukdom runt om i världen. Proteinbrist hämmar tillväxt och försämrar immunförsvaret hos barn i fattiga länder. Brist på vitaminer och mineraler orsakar stort lidande och utvecklingsstörningar.

Undernäring kostar 3,5 triljoner dollar varje år

Sammantaget kräver undernäring och svält miljontals liv varje år. Förlusten av mänsklig potential på grund av undernäring är enorm. FAO räknar med att undernäring kan kosta upp till 5 procent av den globala BNP, eller ofattbara 3,5 triljoner dollar, varje år.

Om vi bättre kan möta behovet av energi och näring så skulle det alltså betyda oerhörda vinster för den enskilda människan och för hela samhället.

LÄS MER: FAOs faktasida

Förutom att mjölk är en säker näringskälla för ekonomiskt utsatta familjer i tredje världen, bidrar kon genom hela sin livscykel till bättre levnadsförhållanden för människor. Kon genererar kalvar och kött, och när det är dags för slakt kan en familj också få en liten extra inkomst genom att sälja huden – eller själva använda den. Gödsel används inte bara på åkern för att odla mat, utan också som byggmaterial i hus och som bränsle att elda med.

240 miljoner är delaktiga i mejerisektorn

På så vis har kon en multifunktionell roll i många människors liv, vare sig det handlar om en enskild familj eller ett stort mejeri. Totalt cirka 240 miljoner människor är direkt eller indirekt sysselsatta inom mejerisektorn. Med uppskattningsvis 150 miljoner mjölkgårdar runt om i världen, uppskattar FAO att mjölksektorn stöder försörjningen för upp till en miljard människor över hela jorden.

Mjölkkon spelar därmed en nyckelroll i livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning.

FAO har fastställt att mejerisektorn spelar en nyckelroll för att vi ska uppå FN:s nya utvecklingsmål. Mål som integrerar de tre dimensionerna av hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) och som kräver engagemang från alla berörda parter.

Mjölksektorn bör således utvecklas, inte avvecklas som man ibland hör från olika håll, för att stärka nyttan som den gör för människor och vår planet.

Källor: Dehghan et al. Association of dairy intake with cardiovascular disease and mortality in 21 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study. Lancet. 2018;392;10161:2288-97.

Soedamah-Muthu, de Goede. Dairy Consumption and Cardiometabolic Diseases: Systematic Review and Updated Meta-Analyses of Prospective Cohort Studies. Curr Nutr Rep. 2018; 7(4): 171–182.

Weaver et al. 2016.The National Osteoporosis Foundation’s position statement on peak bone mass development and lifestyle factors: a systematic review and implementation recommendations. Osteoporos Int. 2016; 27(4): 1281–1386.