Svenska kossans miljöfördelar

Vi tänker ju oftast på att kon förser oss med mjölk som blir till smör, grädde, yoghurt, fil och ost. Fantastiska och viktiga livsmedel ur många aspekter. I dagens miljödebatt är det också viktigt att föra fram kossans miljöfördelar. Att den bidrar till biologisk mångfald, att mjölk och kött från Sverige är klimatsmart och att kossan bidrar till att minska klimatpåverkan.

Biologisk mångfald

Variationen av arter i landskapet kallas biologisk mångfald och är en förutsättning för flera så kallade ekosystemtjänster, som vi inte klarar oss utan. Till ekosystemtjänster räknas produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning och pollinering. Utrotningen av arter är idag en av mänsklighetens stora hot.

Definition: Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel.

Betande kossor och kalvar i hagmarker upprätthåller en rik biologisk mångfald i dessa marker. En naturbetesmark kan innehålla så mycket som 40 olika arter per kvadratmeter, vilket är lika artrik som en regnskog. Dessutom är betande djur helt avgörande för att hålla stora delar av vårt landskap öppet, alternativet är ofta granskog om inte djuren håller slyn borta.

Klimatsmart mjölk och kött

Mjölkkor står för nästan 60 procent av allt nötkött vi äter i Sverige och i princip all färsk mjölk vi dricker. Tack vare friska djur som kan producera mycket mjölk av hög kvalitet så är vår mjölkproduktion bland de mest klimatsmarta i världen, hela 44% bättre än världsgenomsnittet räknat per liter producerad mjölk. När det gäller kött från våra svenska kossor är det hela 60% bättre ur klimatsynpunkt än snittet i världen.

Det finns en naturlig koppling mellan mjölk och nötköttsproduktion. Och den är extra stark i Sverige. Vår höga mjölkkonsumtion gör att vi har goda möjligheter att producera ett både gott och klimatsmart nötkött. Mjölkkorna producerar både kött och mjölk och deras klimatpåverkan delas mellan mjölken och nötköttet.

Minskad klimatpåverkan

De betesmarker och vallodlingar som håller landskapet öppet tack vare kossan bidrar inte bara med öppna landskap och biologisk mångfald, utan även till att kol kan bindas in i marken. Detta tack vare att en stor del av gräset stannar kvar i marken (roten och även en del ovan jord) och då de tagit upp koldioxid ur atmosfären när det växer så stannar detta sedan i marken när gräset bryts ner i jorden. Så tack vare att våra kossor behöver betesmarker och vallodlingar till vinterfoder så bidrar de även till att vi minskar mängden koldioxid i atmosfären och därmed minskad klimatpåverkan.