Svenska kossans miljöfördelar

Den svenska kossan bidrar till biologisk mångfald och miljösmart mjölk och kött. Det kan finnas upp till 40 olika arter på en kvadratmeter naturbetesmark och mjölkproduktionen i  Sverige är 60 procent klimatsmartare än övriga världens.

Biologisk mångfald

Variationen av arter i landskapet kallas biologisk mångfald och är en förutsättning för flera så kallade ekosystemtjänster* som vi inte klarar oss utan. Till ekosystemtjänster räknas produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning och pollinering. Utrotningen av arter är idag en av mänsklighetens stora hot.

Betande kossor och kalvar i hagmarker upprätthåller en rik biologisk mångfald i dessa marker. En naturbetesmark kan innehålla så mycket som 40 olika arter per kvadratmeter, vilket är lika artrikt som en regnskog. Dessutom är betande djur helt avgörande för att hålla stora delar av vårt landskap öppet. Om inte djuren håller slyn borta, kommer så småningom granskogen att ta över.

Klimatsmart mjölk och kött

Svenska mjölkkor står för nästan 60 procent av allt nötkött som produceras i Sverige och i princip all färsk mjölk vi dricker. Tack vare friska djur som kan producera mycket mjölk av hög kvalitet så är vår mjölkproduktion bland de mest klimatsmarta i världen, hela 60 procent bättre än världsgenomsnittet räknat per liter producerad mjölk. Detsamma gäller kött från svenska kor som också är 60 procent bättre ur klimatsynpunkt än snittet i världen.

Det finns en naturlig koppling mellan mjölk och nötköttsproduktion. Och den är extra stark i Sverige. Mjölkkorna producerar både kött och mjölk och deras klimatpåverkan delas mellan mjölken och nötköttet.

Minskad klimatpåverkan

De betesmarker och vallodlingar som håller landskapet öppet tack vare kossan bidrar inte bara med öppna landskap och biologisk mångfald, utan även till att kol kan bindas in i marken. En stor del av gräset från bete och vall stannar kvar i marken efter att korna har betat och vallen har skördats (roten och även en del ovan jord). Den koldioxid som gräset tagit upp atmosfären stannar i marken då gräsresterna bryts ner i jorden.

Så tack vare att våra kossor behöver betesmarker och vallodlingar till vinterfoder så bidrar de även till att vi minskar mängden koldioxid i atmosfären.

*Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel.

Övriga källor

FAO CLIMATE CHANGE AND THE GLOBAL DAIRY CATTLE SECTOR, The role of the dairy sector in a low-carbon future (s. 24) (2019)

SLU AgriFood Economics Centre, Naturbetesmarkens framtid – en fråga om lönsamhet. Cecilia Larsson, Niklas Boke Olén, Mark Brady
RAPPORT 2020:1

 

Äta gräs?

Människans kropp kan inte tillgodogöra sig cellulosan i gräset. Men det kan kon. I vommen, en av kons fyra magar, finns nämligen en komplicerad samling…

Betydelsen av betande djur

Att bete är viktigt för djurens välmående är en självklarhet för de flesta. Men det finns många andra viktiga mervärden med att våra djur får vara ute på sommaren.

Men för klimatet ska vi väl inte dricka mjölk?

Visst om man enbart ska ta hänsyn till klimatet så bör man välja vatten eller kanske till och med läsk, som med sina 0,3 CO2e*…

Kossornas kompisar

Kossornas kompisar - vet du vilka de är? Kolla in filmen om biologisk mångfald här!