Gratis frukost i skolan – vad vinner samhället på det? 

Bilden: Från vänster Björn-Andreas Eriksen, Emma Blomdal Wahlberg, Dan-Olof Rooth och Gunilla Martinsson.

Skollunchen – en samhällsomdanare från 1949

Professor Dan-Olof Rooth, från Stockholms universitet, inledde med att berätta om sin forskning som visar skollunchens betydelse för oss i Sverige. Den infördes med ett kraftfullt statsstöd 1949, och har haft en förbluffande god effekt på utbildning, hälsa och livsinkomst för oss svenskar. Innan reformen var det många barn som gick till skolan med endast en kopp kaffe i magen, och det var först när eleverna kom hem från skolan som de fick något att äta.

Dan-Olof Rooth och hans kollegor från Stockholms och Lunds universitet har inriktat sig på åren 1959-1969 och kunnat visa att barn som fått skollunch under nio år i grundskolan fick en 3-procentig ökad livsinkomst.  Resultaten visade att barn från alla samhällsklasser gynnades av skollunchen. De fattigaste barnen gynnades mest, med hela 6 procents ökad livsinkomst, men även de rikare barnens livsinkomst ökade med 2 procent.

I Sverige kan vi på ett världsunikt sätt följa individer via personnummer och flertalet register, medan många länder är kvar i diskussioner kring om man ska införa skollunch och om den förmånen borde vara behovsprövad.

Slutsatserna från Dan-Olofs och hans kollegors forskning var att näringsrik skollunch är en mycket bra investering. För varje satsad lunchkrona fick samhället hela fyra kronor tillbaka.

Skolfrukosten tar bort trösklarna

Om gratis skolfrukost berättade Björn-Andreas Eriksen, rektor på Internationella Engelska skolan i Tyresö, inspirerande om. Sedan fyra år tillbaka har de serverat skolfrukost bestående av tre olika sorters bröd, fil, yoghurt, juice, ost, skinka och grönsaker, alla skoldagar.

På skolan går 1000 elever och 120 av dem väljer att komma lite tidigare för att äta av frukosten som serveras 7.30-9.00. Det är en stor och mångfaldig skola med hela 73 modersmål representerade. Många av eleverna har sökt sig till just den här skolan och går upp tidigt om morgnarna och reser långt. Björn-Andreas Eriksen talar om skolans uppdrag att arbeta kompensatoriskt och ser skolfrukosten som en del i det uppdraget, precis som exempelvis läsning och fysisk aktivitet. Han pratar om att ta bort trösklar och eliminera hinder. Frukosten är en möjlighet att bli sedd, fylla på med energi och få en lugn och trevlig stund tillsammans med kompisar.

Det händer att lärare råder elever som har svårt att fokusera att gå till matsalen och hämta en macka och sedan komma tillbaka till lektionen, berättar Björn-Andreas Eriksen. Effekten syns direkt i form av ett lugnare klimat i både klassrummet och i korridoren och färre konflikter. Björn-Andreas Eriksen säger att man bakat in frukosten i skolmatsavtalet och jämfört med många andra kostnader som skolan har är skolfrukosten en försumbar kostnad.

Grötgrottan – en billig lösning på ett stort problem

Gunilla Martinsson arbetar just nu på RISE med att utveckla den offentliga måltiden som verksamhetsledare på Skolmatsakademin. Gunilla har också erfarenhet som skolmåltidschef under 30 år. Intaget av frukost är mycket lågt bland eleverna. Undersökningar visar att en av tre högstadieelever i Sverige inte äter frukost, och på gymnasiet går varannan elev till skolan utan att ha ätit frukost. Hon berättade om den spontana lösning som hon därför lät införa på en högstadieskola.

Lösningen kallade Gunilla Martinsson för Grötgrottan. Man serverade havregrynsgröt, lättmjölk och lättsockrat äppelmos. Det blev dessutom en trevlig och social stund för många elever – ett gott häng i matsalen helt enkelt.

Det var en kostnadseffektiv lösning som dessutom inte krävde en speciellt stor arbetsinsats. Resultatet lät inte vänta på sig. Fler elever gick in på lektion istället för att stanna i korridoren och stöka och det blev lugnare i klassrummet. Man nådde de som behövde insatsen mest.

En rykande färsk undersökning från Skolmatsakademin visar att endast 11 procent av de totalt 49 tillfrågade kommunerna serverar frukost i skolan. Samma undersökning visade att 76 procent av de tillfrågade kommunerna svarar att det går åt mer mat idag jämfört med tidigare.

Föräldraansvaret måste också in i debatten

Emma Blomdal Wahlberg, kommunikatör på Generation Pep, avslutade morgonens frukostseminarium. Varje år släpper Generation Pep sin Pep-rapport, som kartlägger barns rörelse och matvanor. Den täcker åldrarna 4-18 år och barnen svarar själva eller med förälders hjälp.

Man har länge vetat att barn till föräldrar med högre inkomst får en kost hemma som i högre utsträckning når kostråden. Barn till låginkomsttagare deltar dessutom i mindre utsträckning i aktiviteter på fritiden. Däremot kan man se att familjer med låga inkomster äter tillsammans i större utsträckning än familjer med högre inkomst. Emma Blomdal Wahlberg vill föra in föräldraansvaret i samtalet. Hon menar att man som förälder bör prata man med sin chef om fördelningen mellan arbets- och familjeliv och i vilken utsträckning man ska vara tillgänglig. ”Vi alla har ansvar för vilka normer vi sätter”.

Hon berättar vidare om den app som Generation Pep tagit fram och som används av BVC. Föräldrar till små barn som lider av övervikt kan få hjälp att registrera intaget av olika livsmedel och därmed få bättre koll på hur och vad man äter. Det är dock en svår balansgång eftersom många föräldrar känner sig ifrågasatta när de uppmärksammas på att deras barn är överviktiga. Lika god uppföljning som man har av små barn via BVC, lika bristfällig är uppföljningen när barnen blir äldre och omfattas av skolhälsan, menar Emma Blomdal Wahlberg. Här finns ett stort glapp som man borde titta närmare på.

Hon vill även ge ett medskick: Istället för att prata om livsmedel som man ska ta bort i kosten, lägg istället till bra och nyttiga alternativ.