Hur har de råd att servera skolfrukost?
Skolfrukost”Vart ska pengarna tas ifrån, ska vi betala ännu mer i skatt eller?”, ”Lägg pengarna på skolmaterial istället” och ”Det är väl föräldrarna som ska ansvara för att barnen får frukost innan de går till skolan”, skrev kritikerna. Synpunkterna är högst relevanta och därför frågar vi fyra skolledare och beslutsfattare, som har infört gratis skolfrukost, hur de hanterar den extra kostnaden.
Guteskolan på Gotland
Frukosten är riklig, det serveras ägg, mjölk, yoghurt och olika flingor, flera sorters bröd och upp till tio olika pålägg.
– Den kostar cirka 15 kr/portion och pengarna tas från elevpengen. Den ska räcka till allt: läromedel, material och pedagoger. Maten är en kostnad som vi har valt att prioritera men det är viktigt att understryka att vi inte har behövt dra ner på något annat på grund av frukosten. Däremot plockar inte ut någon vinst ur verksamheten, säger Anna Engström.
Elevantalet har under det senaste året vuxit snabbt och det ger enligt Anna Engström ett bättre förhandlingsläge för köket, när de köper in större kvantiteter råvaror.
Hon säger också att de får igen pengarna de investerar i form av bra närvaro och pigga elever. Dessutom minskar oron för om eleverna äter tillräckligt mycket lunch, vissa äter hellre en rejäl frukost och står sig bra under skoldagen.
– Det är svårt att säga om det bara är frukostens förtjänst, men faktum är att vi klarar oss med förvånansvärt få elevassistenter på skolan. Det är väldigt tydligt att frukosten gör stor skillnad för dem som behöver den mest, säger Anna Engström.
Slutligen poängterar hon hur viktig inställningen är. På Guteskolan är frukosten självklar, både för elever och personal, den är något som genomsyrar verksamheten och som prioriteras av alla.
Stenkulans skola, Lerum
– Vårt engagemang och samverkan över gränserna kan servera kostnadsfri frukost enligt flervalsmodellen till elever och pedagoger varje dag och skapa de bästa förutsättningarna för elevernas hälsa och hållbart lärande, säger skolans rektor Johanna Wiberg.
– Maten är en kostnad som vi har valt att prioritera. Vi får fler och fler elever och det gör att förhandlingsläget för köket blir bättre för inköp av råvarorna, fortsätter hon.
Råvarukostnaden för frukost är 7,90 kr, ingen kostnad att diskutera, enligt henne, och inget har behövt prioriterats bort. Däremot är samarbetet med måltidsservice och köksmästaren grundläggande.
– Vi vet att det är viktigt att skapa förutsättningar för framtida samhällsmedborgare. Vi kan bidra med trygghet, förutsättningar för lärande och social miljö, och bra måltider är viktig del av det. Det kostar i engagemang, och vi har fantastisk samverkan med köket. Alla drar i samma håll, säger Johanna Wiberg.
Prisökningen på mat är förstås något man märker av på skolan när man även serverar frukost, men en smart åtgärd är att arbeta medvetet med att minimera matsvinnet. Gröt som blir över från frukosten blir till grötbröd och köttbullar från lunchen kan bli en köttbullesmörgås dagen. En inverkan som skolfrukosten har är även att eleverna äter mindre på lunchen. Många är fortfarande mätta efter frukosten.
– Vi ser skolfrukosten som en viktig del i vårt kompensatoriska uppdrag. Eleverna ska känna sig lugna, trygga och sedda. Man får chans att sitta ner och prata med kompisar och vuxna, säger Johanna Wiberg.
Internationella Engelska Skolan i Tyresö
– Frukosten kostar 12 kr/person, vilket blir ungefär 25 000 kr per månad. Vi skulle kunna servera en enklare frukost och halvera kostnaden eller få ner den ännu mer men för mig är det en försumbar kostnad i det stora hela, säger skolans rektor, Björn-Andreas Eriksen.
Pengarna tas från skolpengen och frukost till 120 elever kostar lika mycket om året som att ha en elevassistent på 75 procent anställd och Björn-Andreas Eriksen tycker att frukosten är helt rätt ände att börja i.
– En skola är inte bättre än den elev som mår sämst. Med det menar jag att när elever som har sämst förutsättningar får ökade möjligheter att lyckas, så höjs hela skolans välbefinnande. Det är väl investerade pengar, eftersom vi arbetar förebyggande i stället för reaktivt. Det är detta som är vårt kompensatoriska uppdrag, säger han.
Internationella Engelska skolan-koncernen står bakom det här sättet att arbeta, även om det inte är ett centralt påbud. Och just påbud och regleringar som ska tvinga in alla skolor i samma fålla tror inte Björn-Andreas Eriksen på.
– Skolfrukostfrågan anser jag måste vara ett rektorsbeslut på varje skola, eftersom varje skola har olika förutsättningar. Det kan vara allt från lokalfrågor till avtal med måltidspersonal eller rent ekonomisk möjlighet att prioritera skolfrukost, säger han.
Samtidigt skulle Björn-Andreas Eriksen välkomna ett statsbidrag i form av en skolfrukostpeng som är behovsprövad och som man kan ansöka om. Slutligen bekräftar han den utveckling många skolor har bevittnat under det senaste året. Eleverna äter mer i skolan, speciellt på måndagar när de kommer till skolan hungriga efter helgen och på fredagar när de hamstrar inför helgen. En sorglig utveckling som en ordentlig skolfrukost för de som behöver den mest kan hjälpa till att mildra.
Två kommunala skolor i Borgholm
Den mindre skolan, som ligger på norra Öland, serverade frukost i skolmatsalen bestående av ostmacka, dryck och en frukt. Den större skolan, i Borgholm, erbjöd färdiga påsar med smörgås och dryck, eftersom många elever kommer med skolskjuts på spridda tider vilket försvårar frukostservering i matsalen. Kostnaden låg på 10-12 kr/person. I och med att pengarna sköts till utöver skolpengen behövde man inte dra ner på någon annan utgift.
– Vi ser många vinster, eftersom klyftorna har ökat de senaste åren. Om det här faller väl ut kommer vinsterna att bli mycket större än kostnaderna. Det är en investering för framtiden, sa Ilko Corkovic när han intervjuades om skolfrukosten för ett år sedan.
Lärare vittnade också om att det märktes stor skillnad, att det blev lugnare i klassrummet och att inlärningsförmågan ökade. Men idag, ett år senare, har frukostserveringen trots det lagts ner i båda skolorna.
– Vi såg många positiva effekter, eleverna var till exempel väldigt nöjda, men det fallerade på logistiken och samordningen med skolornas personal, berättar Ilko Corkovic.
Beslutet att servera frukost i de två skolorna klubbades igenom snabbt och med en blick i backspegeln säger Ilko Corkovic att det hade behövts ett grundligare förankringsarbete. Skolfrukosten upplevdes i mångt och mycket som en arbetsbelastning.
– Vi nådde helt enkelt inte fram, och då fanns inte det rätta engagemanget, säger han.
I utvärderingen hördes de kritiska rösterna mer och de dåvarande oppositionspartierna var enligt Ilko Corkovic inte heller med på idén att fortsätta med skolfrukosten. Dock tror han att skolfrukosten behövs mer än någonsin. Rektorerna har pratat med i kommunen berättar att det går åt betydligt mycket mer mat på luncherna under den senaste tiden. Allt fler familjer har det tufft ekonomiskt idag.