Skolfrukost kan bli nästa skolmatsreform
SkolfrukostVi på Mjölk.se träffade Sanne Lennström för att prata om barns vardag, skolmåltider och varför en stadig frukost kanske är viktigare än vi tror. Motionen som hon och Yasmine Bladelius (S) skrev om gratis skolfrukost röstades ner den 7 maj 2025, men det är en del av gången i det politiska arbetet:
– Motionen kan ses som ”droppen som urholkar stenen”. Om många visar intresse för frågan kan det till slut leda till att man tillsätter en statlig utredning, säger hon.
Kan lyfta hela skolresultat
Idag är det upp till varje kommun att besluta om skolfrukost. Resultatet? Ojämlika förutsättningar mellan skolor och elever. Lennström menar att det är dags att lyfta frågan nationellt – eller i alla fall överväga ett riktat statsbidrag.
– Det behöver inte bli en riksdagsfråga, men det är tydligt att förutsättningarna varierar mycket. Ett mellansteg vore ett riktat bidrag från staten, eller att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) tillsammans med kommunerna enas om en rimlig nivå.
Hon jämför med skolmaten – något som idag känns självklart, men som också en gång började som ett lokalt initiativ.
– Redan på 1950-talet visade vissa skolor att det gick att införa skolmat. Politiker vill se resultat – att elever mår bättre, presterar bättre och i slutändan klarar skolan. Först då är de ofta beredda att skjuta till pengar.
Frukost – en fråga om ekonomi
Samtidigt beskriver Sanne Lennström en växande ekonomisk oro bland barnfamiljer.
– Jag jobbar nära familjer, och många berättar hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop. Något så enkelt som en matsäck med frukt, en macka och drickyoghurt kan bli en utmaning. Frukost kostar också pengar – och priserna på just de varor barnfamiljer efterfrågar har stigit kraftigt.
Ett stöd – och en gemenskap
Men frågan handlar inte bara om näring. Skolfrukost kan också ge en känsla av gemenskap.
– Min bild är att när det väl finns skolfrukost, då äter många. På Gottsundaskolan i Uppsala till exempel brukar det vara väldigt många barn som kommer. Det handlar också om interaktionen mellan barn och vuxna, om att börja dagen tillsammans, säger hon.
Hon lyfter också hur vissa skolor arbetar aktivt med matsvinn – till exempel genom att låta klasser tävla i att minska svinnet.
Vad kostar det?
Självklart finns det en initial kostnad för en reform av det här slaget. Men hur mycket skulle det kosta att införa skolfrukost för alla?
– Som riksdagsledamot kan man vända sig till Riksdagens utredningstjänst och be om en kostnadsberäkning. Om den typen av siffror börjar cirkulera i media, kan det ge frågan en skjuts framåt, säger Sanne Lennström.
Slutsatsen? Frågan är stor – men angelägen.
– Det viktigaste är att alla skolor får rätt förutsättningar. Det kan nog behövas en utredning för att titta på detta. Det är en stor reform, och den förtjänar att tas på allvar.