Elevkåren – en stark resurs i skolmatsfrågan

Skolmat

Skolmatsfrågan på gymnasiet handlar om mycket mer än bara näring och ekonomi. Den handlar om inflytande – om vilka som faktiskt kan påverka skolan och se till att frågan tas på allvar. I dagsläget saknas krav på näringsriktig skolmat i gymnasiet, trots att elevernas prestation och välmående är direkt kopplade till vad de äter under skoldagen. Sveriges Elevkårer menar att skolans rektorer har en avgörande roll i att lyfta frågan – och att elevkårerna är den kraft som kan driva förändring där den behövs som mest.

– En stark elevkår är ett starkt varumärke för en skola, säger Igor Lindegren, förste vice ordförande i Sveriges Elevkårer. Det är klart att jag väljer en skola där det finns en väletablerad elevkår, men på många håll har inte rektorerna förstått det ännu. Elevkårerna är en resurs, inte en belastning, och skolledningen borde se dem som en möjlighet att lyfta bland annat skolmatsfrågan.

Många gymnasieelever hoppar över frukosten, har lång resväg och är trötta när skoldagen börjar. Det påverkar inte bara elevernas ork och koncentration, utan också undervisningen.

– Lärare upplever ofta att det är svårare att undervisa elever som är trötta och inte kan fokusera. Lektionerna innan lunch är tuffa, fortsätter Igor Lindegren.

Få rektorer ger eleverna verkligt inflytande

Ekonomi är en av de största orsakerna till att skolmaten inte alltid håller den standard den borde. Enligt LRF Mjölks undersökning har flera kostchefer pekat på att budgeten är för snäv för att öka eller bibehålla kvaliteten på skolmaten. Samtidigt visar svensk forskning att varje satsad krona på skolmat kan ge fyra kronor tillbaka i form av bättre hälsa och prestationer hos eleverna. Trots att alla parter egentligen är överens om att skolmatens kvalitet är viktig, är det en fråga som ofta stannar vid goda ambitioner.

– Alla vill att eleverna ska må bra, men man får kriga en hel del för att det faktiskt ska hända något. Rektorer säger ofta att de gör sitt bästa, men de har en enorm makt och kan ge eleverna verkligt inflytande eller inte. På många skolor anser man att eleverna får bestämma när de fått ange sin önskemat i matråd. Vi i Sveriges Elevkårer jobbar mycket med att utbilda både rektorer och Elevkårer i hur man får med sig eleverna på riktigt i besluten, säger Igor Lindegren.

Energibuffé på eftermiddagen

Gymnasieskolor har olika lösningar för skolmaten. Vissa har en matsal, medan andra erbjuder matkuponger som används på närliggande restauranger. Igor menar att detta kan vara en lösning, men att det måste regleras bättre.

– På vissa skolor är maten fantastisk, och eleverna får vara med och påverka. På andra håll är det tvärtom, och där tappar man kontrollen. Om man ger elever matkuponger för att äta på restauranger utanför skolan måste det finnas regler för vilka restauranger som inkluderas, menar han.

En fråga som LRF Mjölk arbetar för är att skolmaten borde ses som en del av hela skoldagen. Flera skolor har testat att införa skolfrukost och en energibuffé på eftermiddagen, vilket har gett goda resultat. Att eleverna får i sig tillräckligt med energi under hela skoldagen är avgörande för deras prestation och välmående.

– Det låter som en väldigt bra idé att även titta på möjligheten att få en påfyllning av energi på eftermiddagen, säger Igor. Skolmaten handlar inte bara om vad vi äter till lunch, utan om hela skoldagen och hur vi fungerar. Bara det faktum att elever äter mest på måndagar, det visar att skolmaten spelar en avgörande roll.

Fakta: Sveriges Elevkårer

Sveriges Elevkårer har funnits sedan mitten av 1800-talet och blev en centraliserad organisation i mitten av 1900-talet.
Fokus ligger på gymnasieskolan där Sveriges Elevkårer jobbar för att stärka Elevkårerna ute på landets gymnasieskolor så att de kan vara en bro mellan elever och skolledning.
En stark elevkår ger elevinflytande, vilket infördes i skollagen 2010. Skolorna är sedan dess skyldiga att arbeta aktivt för att involvera eleverna i beslut som rör deras utbildning.
Grundskolans motsvarighet till gymnasieskolans elevkårer är elevråd, vilka ofta (men inte alltid) är kopplade till skolledningen.