Kock-kollo skapade matglädje i Burlöv
SkolmatOla Moberg, måltidschef i Burlövs kommun (se bild ovan). Varför anordnade ni ett kockkollo för 12-16-åringar?
– Vi gillar att testa nya idéer för att öka kunskapen kring mat. Att vi valde elever från 12 år beror på att de då inte längre får gå på fritids. Då är det bra läge att lära ut hur man gör enkla och nyttiga måltider.
Hur var intresset?
– Jättestort. Vi fick ett 40-tal anmälda men kunde bara ta emot 18 elever.
Vad fick de göra?
– De fick lära sig och varandra att göra frukost och mellanmål. Burlöv är uppdelad i två orter, villaområdet Åkarp och mångkulturella Arlöv, så det här blev också ett integrationsprojekt eftersom eleverna lärde varandra om sina matkulturer.
Kommer ni göra fler kockkollon?
– Alla var jättenöjda. Jag hoppas att kommunen äskar pengar så att vi kan utveckla konceptet. I framtiden hoppas jag att vi kan ha fler kockkollon på somrarna och kanske även på höst- och sportlov.
Du sa att ni gillar nya idéer, vad mer har ni testat?
– Vi har förstås besökt en mjölkgård så att eleverna får lära sig var mjölken och osten och alla andra mjölkprodukter kommer ifrån. Men vi köpte också upp ett helt potatisland en gång. Bonden levererade potatis i ett par månader och eleverna fick också komma på besök och plocka potatis. Vi jobbar tätt med de lokala lantbrukarna. Vår kommunbagare hämtar mjöl från trakten till exempel. Det är viktigt att veta var maten kommer ifrån. Det ökar respekten för råvaran.
Hur jobbar ni med skolmaten?
– Vi jobbar för medborgarna. Både eleverna, och även de inom äldreomsorgen, får värdera maten dagligen. Får maten rött ljus, så utvecklar vi eller avvecklar vi den. Får den grönt ljus så blir det mer av den rätten. Det har lett till att fler elever äter i skolan och äter upp maten, vilket i sin tur har lett till minskat svinn och minskad övervikt. Goda matvanor sätts i skolan. När vi bygger skolmatsalarna så bygger vi alltid separata rum för dem som vill ha lite mer lugn och ro. Det har lett till att färre äter specialkost.
Har ni fler måltider än skollunch?
– Vi har en högstadieskola som serverar skolfrukost och en där eleverna har nära dialog med kocken så att de alltid kan få en macka eller ett glas mjölk om de känner att de behöver mer energi. Vi märker att det gör en positiv skillnad.
Apropå mjölk, maten har blivit dyrare och vissa skolor har därför dragit ner på mjölken. Vad tycker du om det?
– Det förstår jag inte alls. Mjölken ger så mycket näring för så lite pengar. Drar man in mjölken måste man ju köpa mer av andra produkter för att kompensera, och det blir dyrare i längden.