Kors rapar del av det naturliga kretsloppet

Den globala uppvärmningen beror på att vi släpper ut mer växthusgaser än vad växterna kan ta upp och använda i sin fotosyntes. Den största andelen växthusgaser kommer från förbränning av fossil energi som olja och kol. Men även livsmedelsproduktion bidrar till växthuseffekten, bland annat genom användning av fossil energi, hur vi brukar jorden och genom idisslarnas rapar.

Gräset jäser i kons mage

Växthusgaserna som det pratas mest om är koldioxid och metan. När kor äter rapar de metan. Det är för att de är idisslare och omvandlar växtfiber till energi och protein som vi människor kan dricka eller äta i form av mjölk och kött. I omvandlingsprocessen avges metan som kon rapar upp. Metanet bildas i våmmen, kons första mage (den har fyra), där magfloran av mikroorganismer bryter ner gräs och annat växtmaterial. Processen i kons mage sker i en syrefattig miljö och är en slags jäsning.

Fel att räkna om till koldioxidekvivalenter

När vi beräknar klimatpåverkan brukar vi ofta räkna om metan till koldioxidekvivalenter. Det fungerar lite som en växelkurs, där alla valutor räknas om till en och samma valuta. Det gör det hela lättare att förstå, men är också en grov förenkling eftersom de olika gaserna beter sig olika i atmosfären. Metan är en starkt värmande gas som ger en kraftig effekt i ungefär tio år, men sen försvinner den. Koldioxid är inte en lika stark gas, men ligger kvar i atmosfären mycket länge, upp till 1 000 år, och får då en mycket längre effekt på klimatet.

Skillnaden mellan utsläpp av metan och koldioxid

Lyckas vi minska utsläppen med bara en liten del, så får det snabbt en positiv effekt på klimatet. I Sverige har vi minskat metanutsläppen från kor de senaste trettio åren, eftersom antalet kor har minskat.

För att minska koldioxidutsläppens påverkan på klimatet krävs däremot en stor minskning för att den negativa påverkan ska minska, eftersom koldioxiden stannar kvar så länge i atmosfären.

Rätt foder en del av lösningen

Kor äter växter som fångar in koldioxid från luften i fotosyntesen. Om vi odlar foderväxter som fångar upp mer koldioxid än vad kon och odlingen släpper ut kan klimatpåverkan minskas. Så genom att odla rätt foder på rätt plats och på rätt sätt kan vi minska klimatpåverkan. I Sverige handlar det till exempel om att fortsätta att odla vall (gräs) till ko-foder på ett effektivt sätt. En stor fördel med vallens växter är att de är fleråriga och har djupa rötter som binder kol.