Ny dansk studie: Tjejer i skolan behöver dricka mer mjölk
Mjölk i förskola och skolaDet danska livsmedelsinstitutet, DTU, har undersökt danskarnas konsumtion av mejeriprodukter.
Det mest slående är att flickor och unga kvinnor i åldern 11–17 år får bara i sig 372 gram mejeriprodukter per dag mot kostrådens rekommendation som är 400–450 gram dagligen.
– Den danska studien visar att unga kvinnor får i sig för lite mejeriprodukter och därmed får i sig för lite av viktiga näringsämnen som kalcium och B12. I Sverige ser vi en liknande utveckling för både såväl kött och mjölkprodukter, men även frukt och grönt. Svenska gymnasietjejer minskar sitt mjölkdrickande och äter allt mindre kött. Redan idag har många svårt att nå upp i tillräckliga mängder vitamin D, och drygt en tredjedel järnbrist. Båda länderna illustrerar samma trend: när unga kvinnor ändrar matvanor minskar intaget av viktiga näringsämnen som annars täcks av traditionella animaliska livsmedel, säger Ann-Kristin Sundin, nutritionist på LRF Mjölk.
Inte minst på grund av detta är det avgörande att skolmaten är tillräckligt näringsrik och att barn och ungdomar serveras skolmjölk. LRF Mjölk lät en legitimerad dietist analysera 20 skolluncher i en centraliserad skolmatsmeny i en större stad i Sverige, och kom fram till att en skollunch som serverades med skolmjölk var tillräckligt näringsrik för 16 av 17 näringsämnen (det 17:e näringsämnet var järn, vilket mjölk inte innehåller). Utan mjölk innehöll skollunchen betydligt mindre näring – det rekommenderade intaget täcktes bara för 10 av 17 näringsämnen.
Här blir skolornas ekonomiska förutsättningar helt avgörande. I en undersökning som gjordes av LRF Mjölk 2024 bland Sveriges kostchefer svarar 7 av 10 att ekonomin hindrar dem från att bibehålla eller öka kvaliteten på skolmaten. Samtidigt är det tydligt att skolmjölken har en viktig roll – över hälften av kostcheferna anser att skolmjölk bidrar med mycket näring till skolmåltiden.
Skolmjölken är inte bara en måltidsdryck, utan en avgörande del av måltiden för att eleverna ska få i sig tillräckligt med viktiga näringsämnen under skoldagen.
Som om inte det skulle vara nog, visar också rapporter att barnfattigdomen i Sverige ökar. Barnfamiljer vittnar om hur de har svårt att ha råd med näringsrik mat hemma. Oavsett vilken politisk uppfattning man har, blir skolmatens roll för barn och ungdomar av den anledningen viktigare nu än någonsin sedan man införde skolmaten för 80 år sedan.
– Skolmaten är en stor fråga inför valet i höst, säger Ann-Kristin Sundin. Vilka partier är beredda att ta sitt ansvar för att barn och ungdomar ska kunna hålla sig mätta genom hela skoldagen och därigenom se skolmaten som en demokratifråga? Detta är något som Livsmedelsverket har lyft i de nya riktlinjerna för måltider i skolan, där de till och med menar att det är bra att servera fler måltider än bara lunch i skolan just för att säkerställa att alla barn och ungdomar ska ha förutsättningar att få i sig tillräckligt med energi och näring.
Läs hela artikeln och studien här: Piger og unge kvinder drikker mindre mælk end kostrådene anbefaler