Ny undersökning: 9 av 10 oroliga för försämringar i skolmatsalarna

Det senaste året har skolor runt om i Sverige larmat om hungrigare elever och att det går åt mer skolmat. Samtidigt har matkostnaderna för skolköken har aldrig varit så höga som nu.  

För att få en tydligare bild över de utmaningar som landets skolkök står inför kommande läsår, gjorde mjölk.se djupintervjuer med 10 skolmåltidsansvariga i kommuner över hela landet i juni 2023. En sammanfattning av resultaten presenteras nedan: 

Ändrade menyer med mindre valfrihet och variation

På frågan om hur de ökade livsmedelskostnaderna påverkat skolmåltidsverksamheten svarar majoriteten att de har gjort ändringar i sina menyer för att minska effekterna av prisökningarna, bland annat genom att sluta servera helt kött och vissa fisksorter. Några har inte längre olika alternativ att välja på och några har minskat utbudet på salladsbuffén. Alltså har matgästen totalt sett mindre valfrihet och variation. Hos vissa prioriteras kvalitet, inspiration och miljö lägre. Medan andra menar att det som nu görs av ekonomiska skäl går helt i linje med hur de tidigare har jobbat utifrån hållbarhetsperspektiv. 

”Det måste finnas pengar för att köpa det som politikerna bestämmer sig för att vi ska köpa”

Näringsinnehållet har högsta prioritet

Flera tycker att prishöjningarna har gjort att det är en större utmaning att följa riktlinjerna för näringsriktiga måltider. Samtidigt är de eniga om att matens näringsinnehåll har högsta prioritet. Några har fått en utökad budget för att klara riktlinjerna, men det är svårt att leva upp till rekommendationen om fet fisk, eftersom lax har ökat mycket i pris. Utbudet på salladsbuffén har blivit snålare och det är också svårare att lära barnen smaka på nya saker. 

Oro för ytterligare prisökningar

De flesta känner sig trygga i att det kommer att vara möjligt att servera näringsriktig mat till barn och unga framöver. Dock har de en oro inför ytterligare prisökningar, men även andra omständigheter som torka, attityder och barns (och pedagogernas/föräldrarnas) tvekan inför att äta vegetariskt. Någon nämner även att miljön i skolrestaurangen och pedagogik (till exempel samverkan, lektioner, lärares attityder) också är viktiga faktorer som påverkar näringsintaget. 

”Skolmåltiderna bidrar till jämlik hälsa och jämlik utbildning”

Mer mat i samband med helger och lov

Den senaste tiden har det pågått en samhällsdebatt om huruvida barn är mer hungriga och om skolmaten har fått en större betydelse för barns och ungdomars näringsintag än tidigare. I undersökningen svarade de flesta att det går åt mer mat på måndagar och efter lediga dagar, men alla har inte märkt av att det går åt mer mat nu än tidigare. Några nämner att uppfattningen om ökad åtgång kan bero på att man jämför med pandemin, då det var betydligt färre som åt lunch i skolan. 

Ojämlika förutsättningar över landet

Förutsättningarna för skolmaten verkar vara ojämlika över landet. Kostcheferna följer de politiska beslut de har att utgå ifrån och den budget som sätts. Vissa av dem berättar om en god dialog med och förståelse av politikerna för att mat kostar pengar och att den måste få göra det. Andra verkar känna sig ganska ensamma i sin roll och kämpar samtidigt med arbetsmiljömässiga utmaningar såsom kompetensbrist och svårigheter att få tag i personal, stress och höga krav från elever och föräldrar. 

”Om politikerna vill spara pengar så går vi 15 år tillbaka i tiden och serverar hel- och halvfabrikat istället för att laga maten från grunden”

Budgeten avgör möjligheterna till näringsriktig mat

De som tillfrågats är mycket angelägna om att uppfylla kraven på näringsriktig mat. Det är de politiska besluten och budgeten som avgör om det är möjligt att fortsätta servera näringsriktig mat – som hamnar i magen på matgästen. Matkostnaderna är inte ett isolerat problem, det hänger ihop med skolverksamheten som helhet, bemanning och kompetensförsörjning, skolans ledning och politiska beslut.