Ostfestivalen blev arena för skolmatssafari

Mitt bland ostdiskar, mathantverkare och besökare på Ostfestivalen i Stockholm tog skolmaten plats i centrum. LRF Mjölk arrangerade ett Skolmatssafari – ett vandrande samtal där deltagarna rörde sig mellan fem stora affischer som belyste skolmatens betydelse för barns hälsa, lärande och framtid.

Bakom skolmatssafarin stod Ann-Kristin Sundin, nutritionssexpert och nutritionist, och Erica Björnström, näringspolitisk expert och nutritionist, båda på LRF Mjölk. Tillsammans med inbjudna gäster fördes samtal om skolmatens roll i praktiken, om forskning, kommunal verklighet och om vad som saknas i dagens skolmatspolitik.

Deltagare med ansvar och inflytande

I skolmatssafarin deltog flera personer med direkt koppling till skolpolitik, folkhälsa och offentliga måltider. Bland dem fanns Anna Lasses (C), riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson med plats i utbildningsutskottet, samt Andréa Hedin (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad med ansvar för skolfrågor.

Medverkade gjorde även Annika Wesslén, fil. lic. i kostvetenskap, legitimerad dietist och kostekonom med lång erfarenhet av offentliga måltider inom både förskola och äldreomsorg, samt Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande i Föreningen Frisk Mat, som arbetar med skolmat ur ett folkhälso- och lärandeperspektiv. Freya Sirkén deltog som biträdande borgarrådssekreterare och dokumenterade safarin.

Skolmaten – de viktigaste måltiderna för många barn

Ett återkommande tema i samtalen var att skollunchen för många barn är dagens mest näringsrika, och ibland enda, lagade måltid. Gruppen lyfte sambandet mellan frukost, skollunch och skolresultat och diskuterade hur tidigare studier visat kopplingar mellan matvanor och resultat på nationella prov.

Samtidigt konstaterades att många elever inte ges förutsättningar att äta i lugn och ro. Stress, korta lunchtider och höga ljudnivåer i matsalen påverkar både hur mycket och vad barnen faktiskt får i sig. Måltidsmiljön är minst lika viktig som själva maten. Som exempel lyftes Hallunda, där man byggt bort buller i matsalen och därmed förbättrat måltidsmiljön.

Andréa Hedin tog också upp den sociala dimensionen:

– Många barn som placeras i familjehem saknar vana att sitta vid bord och äta tillsammans. Skolmaten blir då också en plats för social träning.

Fem fokusfrågor – LRF Mjölks syn på skolmaten

Under safarin presenterades LRF Mjölks fem prioriterade frågor, som fungerade som nav för diskussionerna.

1. Fyra gånger pengarna på skolmat

Forskning från Lunds och Stockholms universitet visar att den avgiftsfria skollunchen gett långsiktiga effekter på barns hälsa, utbildningsnivå och livsinkomst. Varje krona som satsas på skolmat har gett samhället omkring fyra kronor tillbaka. Skolmat är därmed en samhällsinvestering, inte en kostnad.

2. Fler skolmåltider

Skollunchen ska täcka cirka 30 procent av dagens energi- och näringsbehov, medan barn tillbringar upp till 60 procent av sin vakna tid i skolan. Diskussionen rörde skolfrukost och eftermiddagsmål som möjliga sätt att jämna ut energitillförseln. Erfarenheter visar också att mellanmål före lunch kan öka intaget vid själva lunchen.

3. Mer näring med mjölk till skollunchen

Mjölkens betydelse diskuterades ingående. Ett glas mjölk bidrar till att barn når 16 av 17 viktiga näringsämnen, jämfört med 10 av 17 med vatten. Samtidigt konstaterades att mjölkdrickandet minskar med åldern, trots dess betydelse, särskilt för barn som äter små portioner. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att delta i EU:s skolprogram för frukt och mjölk, eftersom det har stort betydelse för skolorna att servera dessa livsmedel.

4. Upphandla svenskt i den offentliga måltiden

Samtalen rörde även upphandling och beredskap. Svensk mat i offentlig sektor bidrar till djurvälfärd, miljöhänsyn, självförsörjning och robusta livsmedelssystem. I tider av stigande priser och ökad osäkerhet lyftes detta som särskilt viktigt. Endast omkring hälften av den ost som serveras i offentliga kök kommer från Sverige.

SILO är en nationell databas som samlar in och sammanställer statistik över bland annat andelen svenska livsmedel i offentliga kök. Fortsatt finansiering är viktig eftersom SILO ger unik och samlad kunskap om kommunernas livsmedelsinköp, kunskap som behövs för att följa utvecklingen, öka transparensen och fatta välgrundade beslut om offentliga måltider.

5. Skolmaten bör vara en central del av elevhälsan

Enligt Riksmaten Ungdom får barn i årskurs 5 i genomsnitt 17 procent av sin energi från godis, läsk, kakor och snacks. Det gör skolmåltiderna avgörande för att minska intaget av utrymmesmat. Flera deltagare reagerade på att skolmaten inte nämns i den senaste elevhälsoutredningen, trots dess tydliga koppling till både fysisk och psykisk hälsa.

Beräkningar och mer kunskap behövs

Under skolmatssafarin konstaterade deltagarna att det finns ett stort behov av nya samhällsekonomiska beräkningar kring värdet av fler skolmåltider och bättre måltidsmiljöer. Samtidigt diskuterades ett paradoxalt fenomen: ju bättre barnen tycker om maten, desto mer matsvinn uppstår – eftersom barn ofta ”äter med ögonen”. Här efterlystes mer kunskap om hur mycket mat som faktiskt går ner i magen på barnen.

Skolmatssafarin som format

Skolmatssafarin visade att samtal om skolmat vinner på att föras öppet, i rörelse och i möte mellan olika perspektiv. Mitt i Ostfestivalens myller blev skolmaten en naturlig del av diskussionen om mat, hälsa och framtid.

Budskapet från LRF Mjölk var tydligt: skolmaten är en nyckelfråga för barns hälsa, skolresultat och samhällsutveckling och förtjänar både mer uppmärksamhet och tydligare politiska prioriteringar.