Politikerna: Vi måste investera för mer skolmat

– Det var en väldigt bra diskussion där alla var överens om hur viktig det är att fortsätta att utveckla skolmaten på olika sätt. Precis som svenska forskare* gjorde en studie på skollunchens effekter på samhällsekonomi jämte individuell hälsa och ekonomi är det nu dags att göra en liknande utredning om vilken betydelse som frukost, mellanmål och andra former av måltider i skolan utöver lunchen har utvecklats och vilken betydelse dessa har för elevernas hälsa, välmående, skolprestation och samhällsekonomi. Det var också något som politikerna lyfte – vi behöver mer kunskap om vilka effekter sådana satsningar har, säger Ann-Kristin Sundin, nutritionist på LRF Mjölk.

På plats fanns Jonas Segersam (KD), kommunalråd i Uppsala, Andréa Hedin (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, och Anna Lasses (C), riksdagsledamot.
*Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst – forskning.se

Skolmaten – mer än bara lunch

Samtalet kretsade kring skolmatens betydelse för barns hälsa, trygghet och lärande. Jonas Segersam betonade att skolmåltiderna måste ses som en investering i barnens framtid, där bra mat och rätt näring ger bättre förutsättningar att lyckas i skolan.

Andréa Hedin lyfte vikten av att utvärdera skolmåltidernas effekter bredare än bara själva lunchen. Hur påverkas elevernas koncentration, studieresultat och välmående av maten som serveras? Det är frågor som förtjänar större uppmärksamhet.

Anna Lasses betonade vikten av att skolmaten bygger på svenska råvaror och att offentlig upphandling kan användas för att stärka svensk livsmedelsproduktion.

Måltidsmiljön spelar roll

Panelen var enig om att skolmåltiden handlar om mer än vad som ligger på tallriken. Måltidsmiljön har stor betydelse för om eleverna faktiskt får i sig maten.

Lugna matsalar, rimlig tid att äta och en trygg miljö lyftes fram som viktiga faktorer. betonade också vikten av att inte ha för långt mellan måltiderna och att yngre elever ibland behöver stöd i form av frukt eller mellanmål för att orka hela dagen.

Diskussionen knöt väl an till den aktuella debatten om betydelsen av frukost och mellanmål i skolan och hur skolans måltider tillsammans kan bidra till bättre förutsättningar för lärande.

Närproducerat och beredskap

Frågan om upphandling och svensk livsmedelsproduktion återkom flera gånger under samtalet. Panelen efterlyste större fokus på närproducerade livsmedel och på hur offentliga måltider kan bidra till att stärka svensk livsmedelsberedskap.

Anna Lasses menade att animalier i större utsträckning bör upphandlas lokalt för att stärka den svenska produktionen och minska sårbarheten.

Samtalet kom också in på skolmåltidens innehåll. Mjölk och mejeriprodukter lyftes som en naturlig del av många skolmåltider, både ur ett näringsperspektiv och som en del av den svenska kosttraditionen och livsmedelsproduktionen. Panelen diskuterade även skolmjölksstödet och vikten av att säkra tillgången till näringsrika livsmedel för barn och unga.

Jonas Segersam lyfte dessutom fram kopplingen mellan livsmedelsproduktion och beredskap. En stark svensk mjölkproduktion bidrar inte bara med mat på bordet utan också med robusthet och försörjningsförmåga i tider av kris.

Utmaningar för framtidens skolmat

Samtidigt konstaterade panelen att många kommuner står inför stora utmaningar. Minskande elevantal, ökade kostnader för lokaler och personal samt pressade budgetar gör det svårt att utveckla skolmåltiderna i den takt många önskar.

Det behövs också bättre uppföljning av hur resurserna används och hur kvaliteten på skolmaten kan säkras över tid. Kompetensen hos måltidspersonalen lyftes fram som en viktig faktor, inte minst när det gäller att ta tillvara råvaror och minska matsvinn utan att tumma på näringsinnehållet.

En investering för nutid och framtid

Trots olika ingångar var panelen överens om den stora bilden: skolmaten är en investering i barns hälsa och lärande, nu och för framtiden.

Diskussionen visade att frågan om skolmat omfattar betydligt mer än lunchbrickan. Det handlar om måltidsmiljöer, mellanmål, näringsinnehåll, svensk livsmedelsproduktion, beredskap och om att ge alla barn förutsättningar att må bra och prestera i skolan.

När politikerna lämnade köket var budskapet tydligt – skolmåltiderna förtjänar högre status och större uppmärksamhet än de ofta får idag.

Referenser och tips på vidare läsning:

”Riskabelt göra besparingar på skolmat” – Kost & Näring