Seminarium: Skolmat på schemat: Hur blir skolmåltiderna mer jämlika?

Skolmat

LRF Mjölk bjöd in till seminarium med fokus på en jämlik skolmåltiden i skolan, den 29 maj på Järvaveckan 2024.

Här kan du titta på hela livesändningen av seminariet. Nedan finns ett skriftligt referat av vad som sades.

Referat från seminariet

Anna Nilsson, politisk chefredaktör för tidningen Land Lantbruk, modererade samtalet och Kajsa Jonsson Asp inledde med att presentera speciellt fyra av Skolmatskommissionens huvudpunkter:

Nationell skolmåltidspeng
Mer mat vid fler tillfällen under dagen
Kunskapslyft: näring, måltider, hållbarhet
Beskriv skolmaten i årsredovisningen

Vallentuna och Karlstads kommuner var på plats och berättade om det nationella projektet Ett nytt recept för skolmåltider som de har varit partners i. Syftet var att ta fram framtidens hållbara skolmåltidssystem och man identifierade ett antal hävstänger att jobba med.

Inom befintlig ram för både personal och livsmedel

I Karlstads kommun valde man att arbeta med måltidsmiljön. Fredrik Lundquist, kostchef i Karlstads kommun:

– Vi bjöd in eleverna till en workshop om måltidsmiljön. Skolmatsalen var tidigare öppen 11-13, och nu mellan 8 och 14, vissa dagar till 15. Det finns alltid något att äta; chiapudding, fröknäcke, overnight oates, hälsoshots eller smoothies. Man ska ha möjlighet att fylla på med energi när man behöver det. Vi ville skapa den här mötesplatsen och framför allt i högstadiet väljer man nu skolrestaurangen istället för att gå och köpa godis på rasterna.

För att gå i mål med det hela krävdes vissa anpassningar.

– Köket och skolans personal har fått ändra lite i hur de jobbar med schemaläggningen eftersom vi ville att vuxna skulle vara där eleverna är, så att de bygger relationer tillsammans. Energibuffén är baserad på frukt och grönt som skulle gått som svinn, från lokala matbutiker. Vi har klarat det här inom befintlig ram för både personal och livsmedel.

En app för lokala inköp och skolmat som pedagogisk resurs

Charlotte Müntzing, avdelningschef och kostchef i Vallentuna kommun, berättar i sin tur att de valde att arbeta med upphandling av hållbara livsmedel. Ur det skapades Vallentuna matmarknad – ett förenklat inköpssätt för lokala producenter att ha kommunen som kund.

– I nuläget finns det en prototyp till app som vi kallar Matmarknaden, som bygger på ett dynamiskt inköpssystem, men än så länge är inte lagkraven inbyggda. I början av juni har vi bjudit in techföretag för att se om något av dem vill bygga en app för offentliga inköp av lokala råvaror.

Den andra biten som de arbetade med var skolmåltiden som pedagogisk del i verksamheten.

– Vi måste börja använda måltiden som en pedagogisk resurs i skolan, annars faller hela idén med matmarknaden – om eleverna inte äter av maten och den måste slängas. Vi borde fokusera mer på ordet ”skol” i skollunchen. Få har kunskap om skolmåltiden och man kopplar inte hemkunskapen till skollunchen. Vi tog fram ExplorEAT som ska locka eleverna att lära sig om okända råvaror. Det är uppbyggt som Fångarna på fortet där man väcker nyfikenhet, pratar om smak och jobbar med råvaran på lektionen. I hemkunskapen lagar man mat med råvaran, sedan röstar eleverna fram den rätt, lagad på råvaran, som de vill att vi serverar i skollunchen. Läs mer på Vallentuna kommuns hemsida.

Rektorerna vet bäst men måste rekrytera rätt

Emil Kilsäter, rektor Stockholms Stad, företrädare för Sveriges Skolledare, tycker att man ofta glömmer bort att fråga rektorerna, trots att de enligt hans mening har det bredaste perspektivet.

– Vi har en ordentlig trängsel med krav på oss. Att ha skolmat som ett skolämne … om vi skulle lyssna på allt som i den allmänna debatten skulle vi snart ha hundra skolämnen. Mat ingår ju i hem- och konsumentkunskapen. Förhoppningsvis vet rektorerna bäst hur man ska få eleverna att lyckas i skolan, skolmaten är en del av det. Och ska man tillföra medel, så ska det gå till skolan, och inte öronmärkas för exempelvis skolmat. Rektorn beslutar efter behov.

Däremot säger Emil Kilsäter att Sveriges Skolledare inte har skolmat som en fråga på agendan. Men med det sagt är deras hållning att mer kompetens och kunskap i fråga om skolmaten är avgörande, eftersom skolmåltidens kvalitet ofta är personbunden.

– Det hänger på kökschefens engagemang och kunskap, inte så mycket hur mycket medel man har. Att rekrytera rätt personer är jätteviktigt.

Obligatorisk skolmat i gymnasiet och matråd med reella förutsättningar

Här kontrar Jonatan Lamy, vice ordförande för Sveriges Elevkårer, med att om rektorerna har störst erfarenhet av ledning och styrning, så är eleverna de som äter och tar del av undervisningen.

– Där handlar det om att prata om vad som skapar ordentliga förutsättningar för lärande. Elevhälsa, skolbibliotek och skolmat har en väldigt viktig roll. Där saknar man den systematik som behövs med tanke på att det inte finns något lagkrav på skolmat i gymnasiet. Vi har olika lösningar lokalt, och vissa av dem är inte näringsriktiga. Vi vill se en lagändring som gör skolmat obligatorisk även i gymnasieskolan.

Han vänder sig även mot att eleverna sällan räknas som en resurs i diskussionen kring skolmaten.

– När man frågar eleverna i matråd och liknande är ofta frågan felställd. Man frågar om deras drömlunch och får svar som aldrig går att möta. Eleverna upplever att deras åsikter inte tas tillvara och man hamnar i en ond spiral. De måste ges möjlighet till inflytande inom ramen för vad som faktiskt är genomförbart med reella förutsättningar. Ställ frågan rätt och ni kommer bli förvånade över hur bra svar ni får från eleverna.

Kommunernas olika förutsättningar och det kompensatoriska uppdraget

Camilla Wiström, fokusgrupp Förskola & Skola i Kost & Näring och måltidschef i Katrineholms kommun, trycker på hur olika det ser ut i olika kommuner.

– Tyvärr har vi ett avlångt land och det går inte att komma ifrån att vi har väldigt olika förutsättningar. I Sörmland där jag kommer från har vi gott om vilt, på Västkusten fisk och så vidare. De flesta kommuner vill köpa svenska livsmedel, men man måste försöka hitta lokala lösningar där så går och samtidigt få till den pedagogiska biten med bland annat studiebesök och aktiviteter med elever ihop med de lokala gårdarna. Det behöver inte vara stora produktionsenheter, utan en liten gård som odlar en liten plätt. Det finns många enkla och bra lösningar men det ser olika ut.

Gällande förslaget med en nationell skolmatspeng säger Camilla Wiströms erfarenhet att det även där är svårt att jämföra olika skolor och kommuner.

– Vi vill verkligen att skolan ska vara jämlik, men att jämföra kommuner och olika kostorganisationer är jättesvårt. Jag har jobbat med det i många år att försöka får fram något mätskap så att det ska gå att jämföra, men inte lyckats.

Hon ger däremot tummen upp åt Skolmatskomissionen förslag att bättre matcha den tid som barn befinner sig i skolan med den mängd energi de får i sig under skoldagen.

– Vi vet att många barn går hungriga idag och att grönsaksintaget sker med hjälp av skollunchen. Skulle även frukost och annat mellanmål serverades skulle det ha en positiv inverkan, men även där är det en ekonomisk fråga.

Emil Kilsäter anser att det ytterst är en fråga för vårdnadshavarna.

– Man ska inte vara rädd för att vara tydlig med vad man kan förvänta sig från vårdnadshavarna. De ska skicka sina barn med någonting i magen.

Jonatan Lamy håller delvis med, men säger också att skolans kompensatoriska uppdrag är viktigt.

– Elever som är mätta lär sig bättre, det bör vara utgångspunkten när skolan frågar sig vad den kan göra för att främja lärandemiljön för elever.