Sju av tio vill se mer mat i skolan

Den svenska skollunchen är internationellt unik – gratis och tillgänglig för alla elever. Men enligt en ny attitydundersökning tycker många att det inte räcker. När svenskarna får frågan om vad skolor bör erbjuda utöver lunch svarar nästan sju av tio att de vill se fler måltider under skoldagen. Närmare hälften av de tillfrågade vill att skolor ska erbjuda frukost, och lika många tycker att mellanmål eller en energibuffé under dagen borde finnas som komplement till lunchen. Samtidigt är stödet för att behålla dagens modell utan fler måltider betydligt svagare. Bara 17 procent anser att skolorna inte bör erbjuda något mer än lunch.

Skolmaten är en demokratisk fråga

Resultaten speglar en växande diskussion om hur skolmåltider kan bidra till bättre studiero, koncentration och hälsa hos barn och unga. Många elever har långa skoldagar, och för en del kan det gå flera timmar mellan frukost och lunch – eller mellan lunch och att de kommer hem. Skolmåltiden är också en central del av svensk livsmedelspolitik och folkhälsa. Genom skolan når samhället i princip alla barn varje dag. Därför diskuteras allt oftare om skolan även bör erbjuda fler måltider under dagen. Förslag som ofta lyfts är skolfrukost för elever som inte har hunnit äta hemma, eller ett enklare mellanmål på eftermiddagen som kan hjälpa elever att orka hela skoldagen.

Fakta: Attitydundersökning om mejeriprodukter och skolmat
Undersökningen har genomförts av Novus i oktober 2025 på uppdrag av LRF Mjölk. Den bygger på svar från 1 058 personer i den svenska allmänheten i åldern 18–79 år.

Fem fokusfrågor – LRF Mjölks syn på skolmaten

Under safarin presenterades LRF Mjölks fem prioriterade frågor, som fungerade som nav för diskussionerna.

1. Fyra gånger pengarna på skolmat

Forskning från Lunds och Stockholms universitet visar att den avgiftsfria skollunchen gett långsiktiga effekter på barns hälsa, utbildningsnivå och livsinkomst. Varje krona som satsas på skolmat har gett samhället omkring fyra kronor tillbaka. Skolmat är därmed en samhällsinvestering, inte en kostnad.

2. Fler skolmåltider

Skollunchen ska täcka cirka 30 procent av dagens energi- och näringsbehov, medan barn tillbringar upp till 60 procent av sin vakna tid i skolan. Diskussionen rörde skolfrukost och eftermiddagsmål som möjliga sätt att jämna ut energitillförseln. Erfarenheter visar också att mellanmål före lunch kan öka intaget vid själva lunchen.

3. Mer näring med mjölk till skollunchen

Mjölkens betydelse diskuterades ingående. Ett glas mjölk bidrar till att barn når 16 av 17 viktiga näringsämnen, jämfört med 10 av 17 med vatten. Samtidigt konstaterades att mjölkdrickandet minskar med åldern, trots dess betydelse, särskilt för barn som äter små portioner. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att delta i EU:s skolprogram för frukt och mjölk, eftersom det har stort betydelse för skolorna att servera dessa livsmedel.

4. Upphandla svenskt i den offentliga måltiden

Samtalen rörde även upphandling och beredskap. Svensk mat i offentlig sektor bidrar till djurvälfärd, miljöhänsyn, självförsörjning och robusta livsmedelssystem. I tider av stigande priser och ökad osäkerhet lyftes detta som särskilt viktigt. Endast omkring hälften av den ost som serveras i offentliga kök kommer från Sverige.

SILO är en nationell databas som samlar in och sammanställer statistik över bland annat andelen svenska livsmedel i offentliga kök. Fortsatt finansiering är viktig eftersom SILO ger unik och samlad kunskap om kommunernas livsmedelsinköp, kunskap som behövs för att följa utvecklingen, öka transparensen och fatta välgrundade beslut om offentliga måltider.

5. Skolmaten bör vara en central del av elevhälsan

Enligt Riksmaten Ungdom får barn i årskurs 5 i genomsnitt 17 procent av sin energi från godis, läsk, kakor och snacks. Det gör skolmåltiderna avgörande för att minska intaget av utrymmesmat. Flera deltagare reagerade på att skolmaten inte nämns i den senaste elevhälsoutredningen, trots dess tydliga koppling till både fysisk och psykisk hälsa.