Skolbarn kan behöva dubbelt så mycket mat 

Nationell skolmatspeng och näringsrika skolluncher tack vare mjölken – det är viktiga insikter och påminnelser från Skolmatskommissionens arbete och en alldeles ny näringsanalys av skolluncher, som LRF Mjölk låtit göra. I korthet kan skolbarn behöva dubbelt så mycket mat. Dietisterna Kajsa Asp Jonson och Paula Frösell diskuterade på Gastronord 9 april tillsammans med moderator Ingela Stenson. 

Maten avgörande för att skolan ska fungera 

Gastronord beskrivs som mötesplatsen där mat, dryck och nya trender står i fokus. Från glass-SM till diskussioner om vad bra forskning är tog plats på arenan i år. LRF Mjölk hade bjudit in Kajsa Asp Jonson och Paula Frösell, båda legitimerade dietister, för att prata om Skolmatskommissionens slutsatser och mjölkens betydelse för skolmaten.  

– Om inte eleverna får i sig den näring och energi de behöver för att fungera och må bra kommer inget annat i skolan att fungera för dem heller, inledde Kajsa. Hon är huvudsekreterare i Skolmatskommissionen, som presenterade sin slutrapport i mars 2024.  

Skolbarn kan behöva dubbelt så mycket mat 

Det kanske låter självklart för många barn behöver ordentligt med energi och näring under skoldagen, men ändå ser vi runt om i landet hur skolmaten och skolmjölken är hotad av ekonomiska skäl på kort sikt. Skolmatskommissionen menar därför att det behövs en nationell skolmatspeng för att lyfta lägstanivån och göra skolmaten mer jämlik över hela landet. Genom att öronmärka pengar för skolmaten minskar man klyftan och får med sig fler. 

– Kvaliteten och tillgången på mat ska inte stå och falla på att någon i en kommun eller skola råkar vara en eldsjäl, menar Kajsa.  

Hon berättar att ytterligare ett förslag från Skolmatskommissionen är att se över riktlinjerna för skolmat. 

– Vi har noterat att skollunchens innehåll av energi och näring inte är anpassad efter tiden som eleverna är i skolan. Vissa elever är i skolan under 50-60% av sin vakna tid på dygnet. Då bör ju även skolmaten vara anpassad efter det, till exempel genom att ge möjligheter att få i sig energi och näring vid fler tillfällen än vid lunchen. Maten är en viktig grund för att orka hänga med i skolarbetet och fungera socialt. 

Målen för besparingar och minskat matsvinn kan gå på tvärs mot barnens behov av näring 

Kajsa frågar sig också om antalet skolmatsportioner som tillagas varje dag verkligen motsvarar antalet elever. På många ställen har man minskat mängd och antal tillfällen då man serverar kött och fisk, och tagit bort de mest populära rätterna från menyn. 

– Om skolan inte behöver tillaga lika många portioner som de har antal elever, så bidrar ju det också till besparingar. Vissa elever kanske inte ens går till matsalen när det serveras en viss mat, och får inte i sig någon hälsosam lunch alls den dagen. 

Hon lyfter också det tveeggade svärdet kring matsvinnsmålen. Å ena sidan behöver alla, även skolor som verksamhet, minska sitt matsvinn av såväl ekonomiska som miljömässiga skäl. Å andra sidan kan en rädsla för att slänga mat hindra barn från att våga prova nya maträtter. Det krävs att man provat ett nytt livsmedel eller en ny maträtt många gånger för att lära sig att tycka om det, men om man inte får slänga någon mat, så kanske man inte ens vågar ta till sig av den. Här tycker Kajsa att man borde lägga mer fokus på vad som faktiskt hamnar i matgästernas mage, än vad de lägger i sophinken. 

Med mjölk i glaset når barnen rekommendationerna – men inte utan  

Något som stärker Skolmatskommissionens slutsatser om att skolmaten har en avgörande roll för elevernas hälsa och prestation är Paula Frösells näringsberäkningar. Hon har analyserat 20 vanliga skolluncher, kompletta med salladsbord och knäckebröd med matfett. Av 17 näringsämnen gav en skollunch, med mjölk i glaset, 16 näringsämnen i tillräcklig mängd. 

– Med vatten till maten når skolbarnen upp till enbart 10 av de 17 näringsämnen som de behöver. Om man också utesluter salladen, vilket många barn gör helt eller delvis, når de bara upp till rekommendationerna för 8 av de 17 näringsämnena, berättar Paula. 

Men att analysera skolluncher ger bara en del av verkligheten. Paula understryker att denna typ av analyser inte tar hänsyn till vad barnen faktiskt äter. Ibland får de inte i sig en full portion, och vissa näringsämnen tas inte upp lika bra som andra, beroende på hur måltiden är sammansatt. Den så kallade biotillgängligheten är alltså viktig att ha med i kalkylerna när man planerar för måltiderna. 

– Järn är ett av de näringsämnen som inte finns i mjölk, säger Paula.  

Här kommer betydelsen av kött in i bilden. Rekommendationerna säger ju att vi ska minska vårt intag av kött, men vi måste samtidigt komma ihåg att kött är ett näringsrikt livsmedel, inte minst för att det innehåller just järn.  

– Även med en liten mängd kött ökar järnupptaget från övriga livsmedel, berättar hon. Bönor, ärter och linser innehåller en del järn, men upptaget kan vara ganska dåligt. Om man därför kombinerar dem med lite kött, så ökar upptaget av järn även från dem. 

Paula berättar vidare att mellanmålen varierar kraftigt mellan olika skolor, men tydligt är fortfarande att det blir svårt att nå ett någorlunda bra näringsintag utan mjölk.  

Samhället behöver ta ansvaret som inte föräldrar kan eller gör 

Båda dietisterna lyfter maten också ur ett bredare perspektiv. Mat är kopplat till sociala relationer, hur väl man tar till sig undervisningen och hur mycket fysisk aktivitet man orkar ägna sig åt. Att man behöver sätta tillgången på mat i relation till konsekvenserna, är båda överens om. Utifrån hur det ser ut nu, är det tydligt att skolan behöver öka tillgången på mat och gärna över en längre period över dagen. 

– En del tycker att det inte bör vara skolornas ansvar att ge barnen mat, säger Kajsa. Det kan man tycka och så kan det vara, men skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska verka för ett mer jämlikt samhälle. Annars blir barnen de som i slutänden får betala ett högt pris, bland annat i form av sämre hälsa genom livet. Skolmåltiderna är ett viktigt verktyg för att bidra till att barn och unga får i sig tillräckligt av bra mat, och grundlägger goda matvanor för framtiden. 

När inte barnen får tillräckligt med bra mat i sig, så är risken att de istället äter mer av sådant som kanske inte är så hälsosamt för dem i det långa loppet. Kajsa nämner två lösningar i form av mat hela dagen samt lunchen som lektion. Lunchen schemaläggs som vilken lektion som helst. Eleverna går med läraren till matsalen och äter och går sedan tillbaka till klassrummet innan de får gå på rast. Här blir den pedagogiska måltiden ett framgångsrikt verktyg för att uppmuntra barnen att äta av den näringsrika skolmaten. 

Dåliga exempel på pedagogisk måltid 

Men en pedagogisk måltid kan se olika ut. Det finns inga riktlinjer för hur en sådan ska vara upplagd eller vilka kriterier den ska möta.

– Därför, menar Kajsa, är det viktigt att struktur och tydlig kravspecifikation präglar den pedagogiska måltiden. Läraren behöver föregå med gott exempel för att visa hur en komplett måltid ser ut och ska ätas. Det är avgörande för hur eleverna ska uppfatta maten, liksom pedagogernas attityder till olika livsmedel.  

På många ställen fungerar det fint med pedagogiska måltider, men inte överallt. Hon ger exempel på hur en lärare betraktade den pedagogiska måltiden som sin egen rast och inte ville prata med barnen vid bordet. En annan hade med sig egen matlåda när hon åt med barnen. 

– En pedagogisk måltid är så mycket mer än att lära sig att äta med kniv och gaffel, poängterar Kajsa. 

Det behövs en grundkunskap kring mat och hälsa för alla inom skolan och som arbetar nära barnen. Det är viktigt att följa de riktlinjer som finns, till exempel kostråd, och inte blanda in eget tyckande, menar Paula. 

Rektorn avgörande för skolmaten 

Både Paula och Kajsa avslutar sin diskussion med att lyfta rektorns roll i frågan om skolmaten. Eftersom det är rektorn som är ansvarig för allt från schemaläggning av skollunchen till vilken personal man anställer för att arbeta med maten, så står och faller mycket med en engagerad rektor. Skolmatskommissionen har sammanställt forskning, erfarenheter och såväl goda som dåliga exempel på hur man kan hantera skolmaten, och vänder sig i sin rapport till såväl rektorer och andra beslutsfattare som lärare, politiker, föräldrar och elever. I arbetet för bra och tillräcklig skolmat spelar rektorerna en avgörande roll. 

Det viktigaste är att barnen får i sig tillräckligt av bra, näringsrik och hälsosam mat under skoldagen. Det kan leda till bättre skolmiljö, förbättrade skolresultat och minskade kostnader på annat håll i både skola och det övriga samhället, på både kort och lång sikt.