Skolbarns energiintag under skoldagen är ofta hälften av vad det borde vara
SkolmatEnligt Nationella riktlinjer för måltider i skolan bör skollunchen bidra med 30 procent av dagens energi och näringsämnen. Under en lång skoldag kan ett barn befinna sig i skolan i runt 60 procent av den vakna tiden på dygnet. Då är det också rimligt att de intar lika stor andel, runt 60 procent, av rekommenderat dagligt intag av energi, för att orka delta och vara aktiv, menar Skolmatskommissionen.
Förutsättningarna för att täcka energibehovet hos barn och unga i skolan kan förbättras på flera olika sätt, till exempel genom åtgärder i måltidsmiljö, bemötande, schema och kunskapsnivå som bidrar till att matgästerna äter mer mat, och också genom att erbjuda fler måltider (frukost och mellanmål).
👉 Skolmatskommissionens slutsats är att fler måltider kan behövas för att säkerställa att inte bara kvaliteten, utan även mängden mat, är tillräcklig för att täcka behovet av energi och näring under en lång skoldag. Till det kan ytterligare lagförslag som sätter ramar för när skolmaten ska finnas tillgänglig behövas.
Skolmatskommissionens beräkningar:
De yngsta skolbarnens energiintag
En 6–9-åring behöver omkring 1700 kcal (12) per dag. Lunchen om 30 procent av energibehovet ska här motsvara drygt 500 kcal. Mellanmålen på skola eller fritids bidrar rimligen med ungefär 15 procent av energibehovet. Resten, 55 procent, behöver komma från den mat man äter utanför skoltid (det vill säga huvudsakligen hemma), alltså frukost, middag och eventuellt ytterligare ett kvällsmål.
Barn som går på fritids
En 10–12-åring behöver omkring 2100 kcal (12) per dag. De som går på fritids på eftermiddagen får mellanmål som bör motsvara cirka 10 procent av energibehovet. Tillsammans utgör lunch och mellanmål då 40 procent av den mängd energi som rekommenderas, och 60 procent återstår att få i sig hemma. Om frukosten motsvarar 20 procent, så återstår 40 procent av energibehovet att täckas av middag och kvällsmat efter skola och fritids.
Mellanstadiebarn som går hem efter skolan
För de barn som redan i tioårsåldern går hem tidigare på eftermiddagen i stället för att gå på fritids kan energiintaget bli riktigt lågt. Det är en stor uppgift för ett barn att själv ta ansvar för att ordna ett mellanmål som svarar upp till kraven på energi och näring – och som i praktiken kanske både ska kompensera för att man
eventuellt ätit för lite vid skollunchen och ladda inför fritidsaktiviteter såsom idrott eller lek.
Högstadieelevernas energiintag
En 13–15-åring behöver omkring 2400 kcal (1) per dag. Högstadieeleverna har störst utmaning att täcka sina energibehov med bra mat under skoldagen. Många av eleverna på högstadiet hoppar över frukosten och vissa väljer bort lunchen eller äter alldeles för lite av den mat som erbjuds i skolan. Högstadieelever går dessutom längre dagar i skolan, och mellanmål erbjuds normalt sett inte.
Det blir då många timmar med alltför lite mat, och det låga energiintaget täcks (helt eller delvis) inte sällan av läsk, godis, glass och annat som visserligen ger energi och piggar upp, men som inte bidrar med speciellt mycket av de näringsämnen som kroppen behöver. Energidrycker är populärt bland ungdomar, men ger ingen näring även om de piggar upp i de fall de innehåller koffein. Konsekvenserna är många – på kroppen, hälsan, måendet och lärandet.
Referens:
1. Energi, kalorier. Livsmedelsverket