“Skolmat är som en schweizisk armékniv”
Skolmat– Skolmat är som en schweizisk armékniv. Med denna enda insats når man många olika mål för hållbar utveckling, sa Roy Steiner, senior vice ordförande för Matinitiativet på Rockefeller Foundation (stående till höger i bilden ovanför).
En krona ger fyra tillbaka
Att skolmat är en framgångssaga har studier från Lunds och Stockholms Universitet visat. För varje satsad krona på skolluncher har samhället fått i snitt fyra kronor tillbaka i form av bland annat högre utbildning, fler i arbete och minskade sjukhuskostnader. Många skolor i Sverige har tagit nästa steg genom att servera frukost, energibufféer eller har matsalen öppen hela dagen. Det har lett till ökad studiero, minskad skadegörelse och färre uttag av huvudvärkstabletter hos skolsköterskan.
Roy Steiner lovordade skolmaten som koncept även globalt.
– Barnen lär sig om hälsosamma matvanor, det är en investering för framtiden. Skolmaten är även en guldgruva för inkluderande, både för barnen och bönderna som producerar maten. Skolmat tar barn och unga från fattigdom till utbildning.
Ann-Kristin Sundin, nutritionist på LRF Mjölk, håller med Roy Steiner.
– Även i Sverige, där matfattigdomen ökar, är skolmaten ett grundfundament i barns hälsa. Precis som Roy säger så blir barnen mer nyfikna på produktionen om de vet var maten kommer ifrån, och kanske till och med får chansen att träffa en lokal bonde. Det är först när man lär sig om var maten kommer ifrån och får träffa en bonde som man förstår att det finns olika förutsättningar för matproduktion beroende på var man bor, och att det är skillnad på kött och kött till exempel.