Skolmatskommissionen: Inför en nationell skolmåltidspeng
SkolmatLadda ner Skolmatskommissionens slutrapport här
Den 11 mars 2024, lanserade Skolmatskommissionen sin slutrapport i ett digitalt seminarium. Susanne Arvidsson, ordförande i Skolmatskommissionen, inledde med de allvarliga orden ”Skolmåltiden behöver värnas”.
– Det är en oroande utveckling, vi ser budgetneddragningar och en socioekonomisk utveckling som inte går dit vi vill. Det blir allt mer av att koka soppa på en spik i skolköken, fortsatte hon.
Vidare berättade hon hur skollunchen sedan den infördes på 1960-talet har lett till stora samhällsekonomiska vinster. Man blev hälsosammare och friskare, något som till och med visade sig på längdkurvan för barn. Idag har skollunchen decimerats till en utgift man tvingas skära i. Det visade inte minst LRF Mjölks Kostchefsundersökning. Skolmatskommissionen vill värdera skolmåltiden högre, som en investering i barns och ungas lärande, utveckling och mående och dessutom som något som borde integreras i skolans övriga verksamhet.
Viktigt att öronmärka pengar till skolmåltiden
Nyligen meddelade regeringen att de förstärker stödet till kommunernas skolverksamhet med 7 miljarder kronor. Budgetsatsningen är välkommen, men den öronmärker inga pengar för skolmat – något som Skolmatskommissionen menar är viktigt. Kommissionen vill att man utreder hur en nationell skolmåltidspeng skulle kunna utformas för att skolmåltiderna ska bli mer jämställda i hela landet.
– Om pengar inte öronmärks för skolmåltiden blir det upp till varje kommun och även rektor att besluta om prioriteringar kring denna helt avgörande faktor. Risken är stor för att tyckande och känslor får styra, i stället för kunskap och kompetens inom området, anser kommissionen.
För att synliggöra och följa upp skolmatens effekter, menar Skolmatskommissionen att skolmåltiderna måste synas i kommunernas årsbokslut, vilket de inte gör nu.
Skolmåltiden är viktigare än många förstår
Frida Ålander, som är en av Skolmatskommissionens ledamöter och verksamhetsutvecklare på Stockholms Stadsmission, hoppas att kommissionens rapport ska bli ett wakeup call för alla beslutsfattare.
– På Stockholms Stadsmission ser vi att allt fler människor inte har råd att köpa näringsrik mat till sina barn, så där spelar ju skolmat en mycket viktig roll.
Ett viktigt förhållande som Kajsa Asp Jonson, dietist och journalist och Skolmatskommissionens huvudsekreterare, skickar med till dagens webbinarium är det faktum att barn befinner sig ungefär 60 procent av sin vakna tid i skolan, men får bara i sig 30 procent av dagsintaget av energi under den tiden. Många elever orkar inte riktigt igenom hela skoldagen, om de inte får möjlighet att fylla på med energi.
– I bland annat Mora och Botkyrka har skolor infört skolfrukost och där det blivit lugnare i klassrummet. I Karlstad öppnar man upp matsalen under större del av dagen och dit kan elever kan gå och fylla på energiförrådet med något att äta. Det gör stor skillnad, berättar Frida Ålander.
Ett eget ben i undervisningen
För att ro i land den här typen av goda initiativ krävs att skolledningen går före som möjliggörare. Fredrik Eriksson, krögare och kock på Långbro Värdshus och Restaurang Nationalmuseum, samt ledamot i Skolmatskommissionen, ser på skolmåltiden närmast som ett eget ben i undervisningen.
– Det är allt från att få med sig lite bordsskick till att släppa telefonen och sätta sig ner och prata och njuta av maten tillsammans med andra, säger han.
Hans förhoppning är att Skolmatskommissionens rapport ska öppna för en ny dialog, mellan bland annat skolor och restauratörer. Han ser framför sig hur man gör studiebesök hos varandra.
– Vi har haft en otroligt fin utveckling på skolmaten under många år. Men det är också viktigt att ta nästa steg, framför allt i den ekonomiska situation som vi sitter i just nu. Jag tror att man måste utveckla själva måltiden, kanske använda enklare råvaror ibland och då är det viktigt att vi tillsätter kompetens för det. Det finns många duktiga matlagare där ute, men det finns också de som behöver lite mer stöd för att bli kreativa och kunna använda enklare råvaror, säger han.
Ladda ner Skolmatskommissionens slutrapport här
Här kan du se lanseringen i efterhand:
Kort fakta om Skolmatskommissionens 6 prioriterade områden:
Energi och näring
Se över riktlinjerna för hur stor andel av barns energiintag som skolmåltiderna ska bidra med.
Fler måltider kan behövas för att säkerställa att mängden mat är tillräcklig för att täcka behovet av energi och näring under långa skoldagar.