Svenska kossans miljöfördelar

Hållbarhet

Kossor kan effektivt bryta ner växters cellulosa, där solens energi lagrats in genom fotosyntes.

Genom kornas matsmältningssystem, bestående av fyra magar (våmmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen), bryts cellulosan ner till enklare sockerarter som blir till energi för kon. Energi som blir till näringstäta livsmedel för oss människor: mjölk och kött. Inte nog med det: Kossans komockor innehåller hundratals mikroorganismer som blir till näring för jorden. Och på så sätt kan solens energi på nytt lagras in i de frodiga svenska gräsmarkerna. Antingen genom kossor på bete eller genom spridning av stallgödsel. Alltså en cirkulär matproduktion där djur och växter samverkar och följer naturens gång.

I Sverige är det särskilt gynnsamt att odla vall eller ha djur på bete jämfört med torrare delar i världen. Sveriges tempererade klimat innebär att gräset växer under större delen av året, vilket ger god tillgång på grovfoder (vall) till mjölkkor. Samtidigt kan nötkreatur som till exempel ungdjur inom mjölkproduktion och köttdjur beta marker som inte lämpar sig för att odla, marker som istället kan ge fler samhällsnyttor. Odling av vall och bete innebär att vi kan lagra in kol i marken, främja både biologisk mångfald och mikrolivet i jorden. Detta eftersom vi har ett klimat som inte hämmar vegetationsväxten i lika hög utsträckning som i länder med torrare klimat. Därför lämpar sig vår mark väl för mjölkproduktion.

Kossan gör nytta på flera sätt

De nyttor som ekosystemet ger till samhället kallas ibland för ekosystemtjänster. Dessa samhällsnyttor brukar delas in i: försörjningstjänster (mat och vatten), regleringstjänster (skydd mot översvämning och erosion), kulturella tjänster (rekreation och öppna landskap) och stödtjänster (jordhälsa och biologisk mångfald).

Om vi börjar med sistnämnda, alltså biologisk mångfald: Ängar och betesmarker är värdefulla då de är väldigt artrika. Här lever hundratals växter, svampar, fåglar och insekter. Betesmarker som aldrig har gödslats eller plöjts är särskilt artrika och kallas för naturbetesmarker. De svenska naturbetesmarkerna är bland de mest artrika i Sverige och Världen. Växter som är fleråriga (perenna grödor som till exempel vallgrödor) bygger mullhalt och ett rikt mikroliv i jorden. Och vi människor får njuta av de vackra vyerna i de öppna gröna landskapen.