Kor hjälper jorden att må bra
HållbarhetDet är inte bara människor och djur som kan ha god eller dålig hälsa. Idag talar vi också om jordhälsa i betydelsen att jorden vi brukar har ett friskt levande ekosystem.
Kor har en positiv inverkan på jordhälsan eftersom deras mat till stor del består av vall, som i sin tur består av en blandning med gräs och baljväxter. Eftersom kor är utmärkta på att omvandla vall till näringsrika livsmedel som mjölk och kött, hjälper de till att få jorden att må bra. Med deras flera magar kan kor bryta ner de fiberrika vallväxterna på ett sätt som inte vi människor kan.
En frisk matjord myllrar av organismer
Vallväxter, och särskilt baljväxter, hjälper till att förbättra jordens struktur och bördighet. Eftersom vallen växer under flera växtsäsonger skapas djupa rotsystem som binder jorden. Det innebär att jorden bättre kan klara perioder av både mycket regn och perioder av torka. Resultatet blir ett rikt och aktivt mikroliv i jorden, bestående av maskar, svampar och bakterier som är bra för jorden och för grödor som odlas efter vallperioden.
En sjuk jord ger inga skördar
Jordbruksmark är en resurs som minskar, samtidigt som världens befolkning ökar. Jordbruksmarken behövs för att odla mat både till människor och djur. Eftersom det är svårt, eller näst intill omöjligt, att återställa odlingsjord som gått förlorad är arbetet att vårda jorden avgörande för vår försörjningsförmåga i framtiden.
En sjuk jord ger inga skördar, däremot en jord som mår bra ger inte bara goda skördar utan den fungerar som en buffert för kraftiga förändringar i väder, som skyfall eller torka. Dessutom kan marken lagra kol från atmosfären, samtidigt som vi odlar mat och energigrödor på den. Både FN:s klimatpanel och Europas ledare hyser stora förhoppningar till markens potential att lagra in kol för att motverka klimatförändringarna.
Grönt kol berättar hur jorden mår
Hur mycket kol som finns i marken berättar också hur jorden mår. Och hur vi brukar den påverkar både volym och kvalitet på inlagring av kol. Vartefter biomassa och rötter växer lagras kol in i jorden och blir kvar där olika länge, beroende på hur och vad vi odlar.
Långliggande vallar och våra naturbetesmarker, som förblivit obearbetade under lång tid på grund av naturliga förhållanden lagrar också mycket kol. På så sätt är dessa marker speciellt viktiga för den biologiska mångfalden, både ovan och i jorden.
Stallgödsel är bra skit
Stallgödseln bidrar också till jordhälsan genom att växtnäring och fibrer återförs till odlingsjorden. Stallgödseln är positiv for jordens förmåga att hålla vatten och näringsämnen. Dessutom har den en buffrande effekt på markens pH, vilket gör att näringsämnena blir mer lättare för växterna att ta upp.
Kor är en naturlig del av kretsloppet
Att våra mjölkrasdjur är viktiga för jordhälsan är tydligt. Genom att få in mer vall i växtföljden på våra växtodlingsgårdar kan vi öka kolinlagringen och förbättra jordhälsan ytterligare. Och kor bidrar till ännu fler nyttor för oss människor och för miljön.
Därför är det viktigt att behålla aktiva mjölkföretag i hela Sverige i framtiden, så att vi behåller och nyttjar den friska jorden på bästa sätt. Vall och bete kan vi odla i hela landet och det bidrar till biologisk mångfald och många viktiga ekosystemtjänster som kulturella och estetiska värden, rent vatten, bra och hälsosam mat både på lokal och regional nivå.
Här kan du lära dig mer om jordhälsa:
Intervju med biträdande professor Christel Cederberg, Chalmers, om hur grönt kol binds i marken
Intervju med professor Thomas Kätterer, SLU, vinster och risker med ökad kolinlagring i marken
