Barndietisten Sara Ask: Dumsnålt att spara in på skolmat
Skolmat1. Många föräldrar är oroliga för att barnen inte får i sig ordentligt med näringsrik mat i skolan. Vad tänker du om det?
– Min uppfattning när jag är runt på skolor i landet är att det serveras fantastiskt bra och näringsrik mat med imponerande salladsbord, men att det ibland kan vara lite för avancerat för barn somt till exempel ofta har svårt för grytor och annat blandat. Jag tror det finns mycket att vinna på att servera maten så att det finns möjlighet att komponera en del av måltiden på egen hand.
2. En av LRF Mjölk initierad näringsberäkning av 20 standardiserade skolluncher visar att det är svårt för barnen att nå upp till alla näringsämnen i rekommenderad mängd med vatten till maten istället för mjölk. Vad är din reaktion på det?
– Jag hoppas att den informationen når ut till skolledningar runt om i landet, så att de förstår att det är dumsnålt att minska kostnaden för skollunchen genom att ta bort mjölken som måltidsdryck. Få livsmedel är lika näringstäta som mjölk och särskilt för barn som är petiga i maten kan det göra stor skillnad.
3. Eftersom järn inte finns i mjölk i någon större mängd, så blev det självklart ingen skillnad i järninnehållet i en skollunch med respektive utan mjölk i glaset. Samtidigt vet vi att järn är ett av de näringsämnen som barn, framför allt flickor, får i sig för lite av. Hur säkerställer vi att barn får i sig tillräckligt med järn med hög biotillgänglighet?
– Järnbrist bland unga oroar mig, eftersom järn är viktigt ur så många olika perspektiv: för tillväxten, orken och koncentrationen till exempel. Att se till att skolmaten innehåller flera olika källor till järn är ett sätt att öka chansen att ungdomar får i sig tillräckligt. Jag tycker det är synd att blodpudding verkar serveras i allt lägre utsträckning i skolorna. Det blir inte mer järnrikt och prisvärt än så – och dessutom klimatsmart och hållbart, eftersom man tar tillvara på en restprodukt. Sedan tror jag på att informera föräldrar och ungdomar om varför järn behövs och var det finns. Det är lätt att myter får fäste, som att persilja är bra för järnintaget. Men det behövs kopiösa mängder för att det ska bli något järn att tala om. (Rekommenderat intag för en 15–17-årig flicka motsvarar 1,5 liter persilja, eller 420 gram.)
4. Enligt Skolmatskommissionen befinner sig barn upp till 60 procent av sin vakna tid i skolan. Samtidigt stipulerar riktlinjerna för måltider i skolan att lunchen ska ge 30 procent av rekommenderat intag av energi och näring. Vad tänker du kring detta?
– Det skulle inte skada med en översyn av riktlinjerna för hur det bättre skulle kunna matcha dagens verklighet. Jag känner till fantastiska lokala initiativ, där man till exempel börjat servera grötfrukost till elever som kommit till skolan med tom mage. De har inte bara fått mat i magen utan även sällskap av vuxna – en bra start på dagen!
5. Barn som helt eller delvis äter en köttfri kost behöver vara extra noga med järnet. Vad är ditt tips till föräldrar för att säkerställa att måltider som baseras på bönor, ärter eller linser ska innehålla tillräckligt av järn med hög biotillgänglighet? Vilka övriga bra järnkällor rekommenderar du också?
– Först och främst: Laga mat av bönor, ärtor och linser, hellre än av köttersättningsprodukter som är gjorda av dem. Biotillgängligheten för järn är så låg, näst intill obefintlig, i de produkterna. Välj rätter som lockar, som frasig falafel, tacokryddade linser, krämig kikärtscurry, örtig belugabolognese eller annat som både doftar gott och ser aptitligt ut. Använd smakbryggor, det vill säga fundera över vilka smaker barnet redan gillar och försök att spinna vidare utifrån det.
- Servera något C-vitaminrikt i anslutning till maten – då blir det lättare för kroppen att ta upp järnet. Paprika, broccoli eller citrusfrukter till exempel.
- För den som inkluderar kött, fisk eller räkor kan även ett litet inslag öka tillgängligheten av järnet i maten.
- Laga gärna grytor och soppor i gjutjärnspanna. Om maten innehåller någon syrlig ingrediens som krossad tomat ökar innehållet av järn. Ju mer vätska och ju längre maten kokar i grytan, desto högre blir järninnehållet.
- Andra vegetariska källor till järn är gröna sojabönor, gröna ärtor och gröna bönor – och även andra gröna grönsaker. Solrosfrön, pumpafrön och nötter är också bra. Torkad frukt och spannmålsprodukter, som havregryn, knäckebröd och pasta innehåller också en del järn, liksom ägg. Jag tror på att plocka i sig järn efter devisen ”många bäckar små”, så att gärna varje måltid (inklusive mellis) innehåller någon järnkälla. Mat med järn i innehåller ofta mycket annan näring också, så det kan vara bra på flera sätt.