Forskardagen – Kostens betydelse för barnhälsa och prestation i skolan

Genom föreläsningar och panelsamtal gav forskare, experter och praktiker nya perspektiv på skolmåltidens roll för barns hälsa, lärande och framtid. Dagen visade tydligt att en hållbar utveckling kräver samarbete mellan skola, familj och samhälle – och att maten på barnens tallrik är en nyckel till både jämlikhet och bättre folkhälsa.

Evenemanget spelades in och och kan ses här i efterhand

1 timme och 46 minuter in i inspelningen börjar panelsamtalet.

Här nedan följer en sammanfattning av vad de fyra föredragshållarna berättade.

Du kan ladda ner alla, utom Peter Bergstens, presentationer i PDF:en här

Peter Bergsten, professor vid Uppsala universitet

Samhällets roll för att förebygga obesitas bland barn och främja hälsosam viktutveckling

Barnfetma är en växande utmaning som ökar risken för bland annat typ 2-diabetes. Peter Bergsten leder projektet Prevention barnfetma och visar att utvecklingen ofta kan anas redan vid ett års ålder, men att åtgärder sätts in först när sjukdomen är ett faktum. På Akademiska barnsjukhuset möter man barn med BMI över 30 – ibland bara tre år gamla.

För att vända utvecklingen krävs att hela samhället samverkar. Skolan kan inte lösa problemet ensam – insatserna måste vara långsiktiga, och familjernas delaktighet är avgörande. Rörelse är lättare att enas kring, men matfrågan är mer kontroversiell, trots att den är central för en hållbar viktutveckling.

I pilotstudien i Storfors, Värmland, arbetar man med barn i åldern 0–6 år och deras familjer för att identifiera risker och skapa förutsättningar för en friskare framtid. Projektet har fått namnet Turning the tide of obesity into health.

Paula Frösell, leg. dietist

Skolmåltidens näringsinnehåll: Så står den sig mot riktlinjerna med och utan mjölk

I Sverige har mjölk varit en självklar del av skolmåltiden i snart 80 år. Men när kommuner sparar pengar riskerar mjölken att försvinna, trots att den har stor betydelse för barns näringsintag.

Med hjälp av näringsberäkningsprogrammet Dietist Net har Paula Frösell analyserat 20 skolmåltider för barn 7–10 år. Lunchen ska stå för cirka 30 % av dagens energi- och näringsbehov. Resultaten visar att med 2 dl lättmjölk når lunchen upp till rekommenderat intag för 15–16 av 17 näringsämnen, medan vatten endast täcker 8–10 av 17. Särskilt kalcium, vitamin D, järn och zink hamnar långt under rekommendationen med vatten som måltidsdryck.

Frösell påpekar dessutom att beräkningarna är teoretiska – i praktiken slängs i genomsnitt 56 gram mat per tallrik, vilket gör mjölkens bidrag än viktigare.

Även mellanmål analyserades. Med mjölk når barnen 10–12 av 17 näringsämnen, medan samma mellanmål utan mjölk bara ger 1–4. Sammanfattningsvis gör mjölk till både lunch och mellanmål en avgörande skillnad för barns tillväxt, ork och hälsa.

”Skollunchen blir komplett först när den serveras med mjölk”, säger Paula Frösell, och betonar att särskilt järn är svårt att täcka utan en medveten måltidssammansättning.

Emelie Elin, Livsmedelsverket

Förslag till nya riktlinjer för skolmåltider

Nästa år fyller de svenska skolmåltiderna 80 år, och de spelar en central roll både för folkhälsan och för att utjämna socioekonomiska skillnader. Emelie Elin från Livsmedelsverket berättade om arbetet med att ta fram uppdaterade riktlinjer för skola och förskola. Sedan 2007 har dessa riktlinjer funnits som stöd – inte detaljstyrande, men viktiga i upphandlingar och för kommunernas egna anpassningar. Den nya versionen, baserad på de senaste vetenskapliga underlagen, ska publiceras hösten 2025.

Lunchen är den måltid som bidrar med mest näring för barn, men ska i teorin stå för bara 30 procent av dagens behov. I praktiken ser man stora skillnader: endast en tiondel når rekommendationen för frukt och grönt, lika få äter rätt mängd rött kött och chark, och upp till en femtedel av energin kommer från snacks och läsk. På högstadiet hoppar dessutom en tredjedel över lunchen, vilket påverkar både prestation och hälsa.

Frukost och mellanmål bidrar med viktig energi och näring men omfattas inte av skollagens krav, och endast 27 procent av kommunerna erbjuder frukost – trots att fler hushåll upplever ekonomisk press. För att skolmåltiderna verkligen ska göra skillnad krävs samarbete mellan lärare, elevhälsa, skolledning och elever.

Slutsatsen är att skolmåltiderna är avgörande för barns hälsa och lärande. De måste stärkas och utvecklas – både i kvalitet, i att fler måltider inkluderas, och i att fler barn faktiskt vill och kan äta maten.

Elinor Hallström, PhD, forskare vid RISE

Järnintag och järnstatus hos svenska ungdomar som äter koster med olika klimatpåverkan

Svenska ungdomars kost överskrider miljömålen för klimat, näringsläckage, biologisk mångfald och markanvändning. Pojkar står för högst påverkan på grund av större köttkonsumtion, medan flickor äter mindre kött men löper större risk för järnbrist. Totalt är 21 procent av ungdomarna överviktiga och 4 procent har obesitas, och omkring 15 procent av energin kommer från godis, läsk och snacks.

De flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler, men järn är ett tydligt undantag. Var tredje tonårstjej riskerar brist. Hemjärn från animalier tas upp lättare än icke-hemjärn från vegetabilier, som dessutom hämmas av fytinsyra. När flickor minskar eller utesluter kött ökar risken, vilket gör balansen mellan klimatmål och näring särskilt viktig.

Studien visar att pojkar har 25 procent högre järnintag än flickor men också 22 procent högre klimatpåverkan. Flickor med högst köttintag hade däremot 56 procent lägre risk för järnbrist än de med lägst intag. Särskilt utsatta grupper är flickor i puberteten, där redan 10 procent av 11–12-åringarna har järnbrist, samt ungdomar med utlandsfödda föräldrar.

Slutsatsen är att köttkonsumtionen i Sverige behöver minska, men utan att strategier för att säkra järnintaget tappas bort – annars riskerar vi att förvärra en redan utbredd brist, framför allt bland unga flickor.

Programmet för Forskardagen

13.00-13.10: Inledning, Robbin Grönstedt, moderator
13.10-13.30: Peter Bergsten, professor, Uppsala Universitet:
Samhällets roll för att förebygga obesitas bland barn och främja hälsosam viktutveckling  
13.35-13.55: Paula Frösell, leg. dietist: Skolmåltidens näringsinnehåll: Så står den sig mot riktlinjerna med och utan mjölk  
13.55-14.10: Paus
14.10-14.30: Emelie Elin, Livsmedelsverket: Förslag till nya riktlinjer för skolmåltider   
14.35-14.55: Elinor Hallström, PhD, forskare på RISE: Järnintag och järnstatus hos svenska ungdomar som äter koster med olika klimatpåverkan   
14.55-15.10: Paus
15.10-15.50: Panelsamtal
15.50-16.00: Sammanfattning

Panelen

Peter Bergsten, professor vid Uppsala Universitet
Camilla Wiström och Åsa Kullberg: Fokusgrupp Förskola och skola, Kost&Näring
Emil Kilsäter, rektor och ledamot i Sveriges Skolledare
Igor Lindegren, första vice ordf Sveriges Elevkårer
Fredrik Eriksson, kock och krögare, tidigare ledamot i Skolmatskommissionen
Elinor Hallström, PhD och docent vid RISE
Britta Ekman, chef Enheten för hållbara livsmedel. Livsmedelsverket