LRF Mjölks slutsats om Eat Lancet 2.0
SkolmatHallå där, Ann-Krisitin Sundin, nutritionist på LRF Mjölk. Du har precis tagit del av Eat Lancet 2.0.
Vad är din slutsats?
– De har inte tagit till sig av den kritik de fick från flera forskarlag efter rapporten 2019, de har inte tagit till sig av den nya kunskapen kring matrix och de har heller inte tagit till sig av biotillgängligheten eller olika länders olika förutsättningar att producera mat.
Kan du ge något exempel?
– De skriver att växtbaserade proteinkällor kan bytas med de animaliska proteinkällorna. Det är helt inkorrekt. Biotillgängligheten av järn är ungefär en fjärdedel så stor i bönor som i kött. Forskning pågår för att öka tillgängligheten av järn i bönor, men dessa produkter är ännu inte kommersiellt tillgängliga.
Man lyfter mättade fettsyror och kolesterol som hälsoproblem med rött kött. Dock oklart om de menar rött kött i allmänhet eller charkprodukter. Det gör rapporten otydlig.
Vad säger de om mjölk och mjölkprodukter?
– Att de har brett näringsvärde, men mycket mättade fettsyror och lite fleromättade fettsyror. Här har man inte alls tagit hänsyn till dairy matrix, vilket är en stor svaghet. Man har därmed inte tagit till sig kopplingen mellan mjölk och mjölkprodukter och de folksjukdomar som intag av dessa minskar – övervikt och obesitas, diabetes typ 2, osteoporos och vissa cancerformer. Snarare påstår man i rapporten att det inte finns någon klar relation mellan minskad risk för frakturer och mjölkintag, vilket inte stämmer med det vetenskapliga underlag som finns idag.
Borde vi inte minska på köttet?
– Det beror på vilken målgrupp man pratar om. Tonårstjejer riskerar järnbrist och risken är särskilt hög hos dem som minskar eller utesluter kött. Det var även RISEs forskare Elinor Hallström tydlig med under LRF Mjölks Forskardag förra veckan.
Var det något bra som kom ur rapporten?
– Ja. Det är alltid bra att samla representanter från hela livsmedelskedjan för att utveckla arbetet med en näringsrik, hälsosam och hållbar mat. Men det är viktigt att man tar hänsyn till lokala förhållanden, som bördighet, markförhållanden och klimat när man pratar om globala siffror. Det glöms ofta bort i samband med rapporter som EAT.