Frukost i skolan – frågor & svar

Varför är frågan om skolfrukost så viktig?

Vi tror att skolfrukost är en viktig del i att erbjuda alla elever goda förutsättningar till hälsa och prestation, oavsett socioekonomiska hemförhållanden. Måltiderna som serveras i skolan lägger grunden för goda matvanor genom hela livet och är viktiga för både individen och samhället. Skolmaten spelar stor roll för att utjämna ojämlikheter och ge alla barn samma chans att orka lära en hel dag i skolan. Eftersom det i ett jämställt samhälle ingår att alla ska ha samma chans i skolan tycker vi att det därför är dags att servera frukost i alla skolor.

Hur många skolor i Sverige serverar frukost idag?

Endast en femtedel av Sveriges kommuner serverar frukost vid alla grundskolor 3-5 dagar per vecka och hälften av kommunerna serverar inte frukost alls, enligt Livsmedelsverkets kartläggning (1).

Äter barn mer näringstäta livsmedel under skoldagar?

Livsmedelsverkets nationella undersökning Riksmaten ungdom (2) visar att barn och ungdomar äter mindre näringsrikt på helgen jämfört med veckodagar. Skolmaten kan vara en bidragande faktor till att fler måltider av näringstäta livsmedel konsumeras under vardagarna. Det finns dessutom socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige och Livsmedelsverket menar att skolmaten har en utjämnade effekt på dessa skillnader (3).

Hur stor andel av barn och ungdomar äter frukost varje dag?

2 av 3 barn och ungdomar och bara hälften av tonåringarna äter frukost varje dag, enligt Generation Peps senaste rapport (4). Även Arlas frukostbarometer (5) visar att endast två av tre grundskoleelever och hälften av gymnasieeleverna äter frukost innan skolan varje dag.

Vilka är anledningarna till att barn och ungdomar inte äter frukost?

Vanliga orsaker till att inte äta frukost är trötthet, tidsbrist och dålig aptit (5). En del barn hinner inte äta frukost på morgonen på grund av att de åker hemifrån tidigt därför att de har en lång resväg till skolan. Men det finns också socioekonomiska skäl till att inte äta frukost. Idag finns stora ekonomiska utmaningar för många hushåll och allt fler skolor larmar om att det går åt mer mat i skolan på måndagar och fredagar och i samband med lov. Det pekar på att det i dag finns barn i Sverige som inte får tillräckligt med bra mat hemma.

Varför är det viktigt att äta frukost?

Att äta en näringsriktig frukost är viktigt eftersom den bidrar med en stor del (ca 20-25 %) av dagens totala närings- och energiintag. Enligt Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i skolan är det därför bra om skolan kan servera frukost på morgonen till de barn som inte äter frukost hemma (6). Dessutom har forskning visat att det kan vara enklare att ta till sig skolans undervisning med frukost i magen.

Vad säger forskningen om frukost och skolprestation?

En bra frukost gör det lättare att ta till sig undervisningen och orka med skolan. Enligt en forskningssammanställning som gjorts på uppdrag av LRF Mjölk, kan en näringsrik frukost förbättra både barns hälsa och skolresultat. Studierna pekar på att barn som äter frukost är både piggare och mättare, har bättre kognitiv förmåga (hur vår hjärna hanterar information, bl.a. att minnas, planera, analysera, förstå och använda språk), samt en minskad risk för fetma och övervikt (7). I en av studierna jämförde kinesiska forskare kognitiva funktioner hos barn som nästan alltid åt frukost med barn som inte gjorde det. Resultatet visade att ett regelbundet frukostintag ökade den kognitiva förmågan hos barnen (8). En vetenskaplig sammanställning av 26 forskningsstudier gjord av forskare från Linköpings universitet visar också positiva effekter av att äta frukost på kognitiv förmåga, skolresultat, livskvalitet och välmående samt riskfaktorer för olika sjukdomar hos barn mellan 6 och 18 år (9). Mer forskning på hur skolfrukost påverkar studieresultat behövs, men redan idag berättar många skolor som infört frukost om en bättre arbetsmiljö för både elever och lärare samt att mätta magar ger bättre förutsättningar för inlärning.

Vad säger skollagen när det gäller frukost i skolan?

Även skollagen ställer krav på att skolmåltiderna i grundskolan ska vara kostnadsfria och näringsriktiga (6). Alltså finns det finns både utrymme och lagligt stöd att även inkludera frukost (och även mellanmål) i begreppet skolmåltider och inte enbart lunchmåltiden.

Vad kan en bra frukost bestå av?

En god och näringsriktig frukost behöver inte vara komplicerad. För att ge tillräckligt med näring kan en frukost bestå av tre byggstenar och planeras utifrån Tallriksmodellens tre delar:  
– Frukt och grönsaker
– Proteinrikt livsmedel, t.ex. mjölkprodukter eller pålägg
– Bröd och/eller flingor eller müsli (6)

Vilken roll spelar måltidsmiljön när det kommer till skolfrukost?

Både den fysiska och sociala måltidsmiljön spelar också en betydelsefull roll. Livsmedelsverket menar att det är viktigt att frukosten både serveras på ett trevligt sätt och att både elever och lärare tycker att platsen där frukosten serveras är trivsam. Måltidsmiljön blir lugnare om barn och vuxna äter tillsammans (6). Skolor vittnar också om att relationer mellan elever och lärare stärks.

Finns det några samhällseffekter på lång sikt av skolmåltider?

Att skolmat verkligen spelar roll för studieresultat och hälsa ända upp i vuxen ålder visar forskare från Lunds och Stockholms universitet som har utvärderat samhällseffekterna av den fria skollunchen som infördes av kommunerna på 1960-talet. Resultaten visar att de elever som fick lunch i skolan under sina nio år i grundskolan hade tre procent högre livstidsinkomst än de som inte fick lunch i grundskolan. Forskarna upptäckte också att eleverna blev längre och nådde en högre utbildningsnivå. De såg dessutom att de resurser som samhället satsade i form av gratis skollunch kom tillbaka fyrfaldigt i form av elevernas högre livstidsinkomst som vuxna. Varje satsad lunchkrona blev en samhällsvinst på fyra kronor (10, 11).

Vad kostar en gratis skolfrukost och hur kan den finansieras?

Det behöver inte vara dyrt att servera gratis skolfrukost och ofta ryms frukosten inom skolans befintliga budget, det vill säga skolpengen som betalas ut av kommunerna för att täcka både kostnader för undervisning, men också elevhälsa och måltider. Skolor som infört gratis frukost berättar om att vinsterna kan bli mycket större än kostnaderna och att det är en investering för framtiden. Skolfrukosten genererar till exempel bättre närvaro och piggare elever. En frukost kan kosta allt mellan 4 till 12 kronor per person, enligt LRF Mjölks  intervjuer med skolor som redan infört gratis frukost för eleverna.

Referenser

1. Livsmedelsverkets rapport Kartläggning av måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och omsorgsverksamheter 2021.
2. Livsmedelsverkets nationella undersökning Riksmaten ungdom (2018).
3. Livsmedelsverkets rapport Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige (2016).
4. Generation Peps rapport Pep-rapporten 2023.
5. Arlas frukostbarometer.
6. Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i skolan (2021).
7. LRF Mjölks sammanställning av vetenskapliga studier om frukostintag, hälsa och skolprestation.
8. Forskningsstudie om frukostintag och kognitiv förmåga.
   
9. Vetenskaplig sammanställning av 26 forskningsstudier om effekter av att äta frukost.
10. Forskningsstudie om skollunchens effekter på livstidsinkomst.
11. Populärvetenskaplig artikel om ovan nämnda forskningsstudie om skollunch och livstidsinkomst.