Svensk mjölk – ett säkert livsmedel

Längs med mjölkens färd från kon till ditt frukostbord finns många kontroller för att garantera att den svenska mjölken faktiskt är bland den säkraste i världen. Mjölkbönder, mejerier och butiker måste följa hygienlagstiftningen. Och myndigheterna har särskilda inspektörer som tar prover både på gården, i mejeriet och i butik för att kontrollera att lagstiftningen följs. Men vi börjar på mjölkgården. Följ med på vägen!

På mjölkgården
Korna mjölkas med mjölkningsmaskiner två till tre gånger om dagen och mjölken leds med rörledningar till en tank på gården. Både mjölkningsmaskin och rörledningar diskas noggrant med automatiska system efter varje mjölkning.

Mjölken kyls och förvaras vid högst 4 °C i tanken på gården tills mjölkbilen kommer. Även tanken diskas noggrant med automatiska system mellan hämtningarna.

Varannan dag hämtar mjölkbilen mjölken och då tas det alltid ett prov som skickas till laboratoriet. Proverna är viktiga för att mjölkbonden ska se att gårdens arbetsrutiner fungerar. För höga värden på något av proverna ger avdrag på ersättningen. Om värdena är riktigt höga får bonden inte leverera mjölken.

De här analyserna görs regelbundet på mjölk från gården:

  • Celltal – ett mått på att mjölken kommer från friska kor.
  • Bakterietal – visar att utrustningen diskats och kylningen fungerat.
  • Antibiotikarester – för att undvika att antibiotika finns i mjölken. Om korna blir sjuka måste de ibland behandlas med antibiotika men mjölk från behandlade kor får inte lämnas till mejeriet. I Sverige använder vi sparsamt med antibiotika till våra mjölkkor.

Du delar hälsa med en ko – Antibiotikaresistens

I en snar framtid kommer allt färre kunna botas med antibiotika och det beror till stor del på vår matkonsumtion. Välj mjölk från svenska kor om du vill motverka utvecklingen av antibiotikaresistens!

Svenska mjölkbönder använder minst antibiotika i EU till sina djur. Sämst i klassen är Cypern och Italien som använder 30 gånger mer. Det är värt att tänka på när vi handlar ost i matbutiken.

Antibiotika ska bara användas till dem som behöver det. Det gäller både människor och djur. Vi är nämligen nära sammankopplade och därför brukar man prata om en gemensam hälsa. Ju oftare vi eller våra djur får antibiotika, desto större är risken för resistens. Och resistens smittar.

Svenska mjölkkor är bland de friskaste i världen och Sverige är ett framgångsland när det gäller att förebygga djursjukdomar. Vår användning av antibiotika är kontrollerad och världsunikt låg. Därför har vi också låg antibiotikaresistens.

På mejeriet
Hela mjölkbilen tvättas innan den får komma in och lämna mjölken. Temperaturen i mjölkbilens tank kontrolleras. Innan mjölken processas i mejeriet tas ytterligare ett prov för att kontrollera att det inte finns några rester av antibiotika.

Därefter pastöriseras, värmebehandlas, mjölken. Pastöriseringen tar bort eventuella sjukdomsframkallande bakterier och förlänger hållbarheten. Säkerhetsmekanismer ser till att bara den mjölk som pastöriserats går vidare i processen.

Även i mejeriet diskas utrustningen automatiskt. Sensorer kontrollerar att temperaturen och diskmedelskoncentrationen är tillräckligt hög under diskningen. Utrustningen kontrolleras så att det inte finns bakterier i den.

Hygienen är rigorös när mjölken förpackas. Bland annat filtreras luften för att ta bort bakterier. I vissa fall desinficerar man materialet med exempelvis UV-ljus innan det används.

Prover tas regelbundet på förpackad mjölk för att säkerställa mjölkens hållbarhet. Analyser sker direkt och på bäst före-dagen.

Den viktigaste faktorn för att mjölken ska hålla sig är att kylningen fungerar i hela kedjan – från gården via mjölkbilen, mejeriet, transportbilen till butiken, i butiken och hem till ditt kylskåp.