Nya riktlinjer för skolmat – positiva steg men oklara besked om mjölk

De uppdaterade riktlinjerna för måltider i skola är nu tydligare än någonsin:

• Skolmaten är avgörande för barns hälsa, välmående och förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Det är mycket positivt att Livsmedelsverket betonar betydelsen av fler måltider i skolan, såsom frukost och mellanmål. Mjölk och mjölkprodukter har en självklar plats här – som dryck, pålägg eller i yoghurt och fil.
• Pedagogiska måltider som verktyg. Att man även understryker möjligheterna med pedagogiska måltider innebär att Livsmedelsverket menar att skolan bör se maten som så mycket mer än bara energi och näring.
• Trivsam matmiljö. Betoningen på en trevligare, mindre stressig måltidsmiljö är också mycket välkommet, eftersom det gynnar barnen förutsättningar att äta ordentligt och orka med resten av dagen.

Dessa tre faktorer pekades också ut av Skolmatskommissionen i deras rapport. Det är glädjande att se att dessa viktiga perspektiv nu får genomslag i de nationella riktlinjerna och därmed stärker förutsättningarna för både hälsa och lärande i skolan.

Skollunchen räcker inte utan mjölk

Att skolmåltiderna ska vara näringsrika och bidra till elevernas hälsa och lärande är en självklarhet. Men hur ser det egentligen ut i praktiken? Färska näringsberäkningar visar att skollunchen inte når upp till rekommenderade nivåer för alla viktiga näringsämnen om inte mjölk serveras till maten. Trots det tonar Livsmedelsverket ned mjölk som måltidsdryck till lunchen och menar att den kan vara ett alternativ till vatten eller berikad vegetabilisk dryck. Det menar vi är missvisande. Med vatten till maten når en genomsnittlig skollunch upp till rekommendationerna av näring för bara 10 av 17 näringsämnen, medan mjölk hjälper upp näringsinnehållet i lunchen för 16 av 17 näringsämnen. Det 17:e näringsämnet är järn, som inte finns i mjölk.

Det är också viktigt att komma ihåg att dessa beräkningar bygger på att eleverna äter upp hela sin portion, inklusive grönsaker och bröd. I verkligheten lämnas ofta delar av maten, eller äts inte alls, vilket gör mjölkens bidrag till dagens totala näringsintag ännu viktigare. Mjölken är särskilt viktig för barn och tonåringar som äter små portioner, inte hinner äta upp hela sin lunch, eller som helt hoppar över den lagade maten. Att välja bort mjölken innebär att många elever riskerar att inte få i sig tillräckligt av viktiga näringsämnen såsom kalcium, vitamin D och jod.

Om mjölk och järnupptag

Det är också bekymrande att Livsmedelsverket hävdar att mjölk hämmar upptaget av järn. Samtidigt tillstår myndigheten att denna uppfattning huvudsakligen grundar sig på så kallade single meal-studier, där man undersökt upptaget av järn från enskilda måltider. Effekten på längre sikt är alltså oklar, och så vitt vi känner till finns inga långtidsstudier som visar att mjölkkonsumtion orsakar järnbrist. Därför ifrågasätter vi detta påstående. Det vore mycket olyckligt om skolor, utifrån denna osäkra grund, skulle sluta servera mjölk till rätter som baseras på vegetariska järnkällor. Dessa rätter tenderar att vara mindre näringstäta och har generellt sämre biotillgänglighet av kritiska mineraler som järn och zink än rätter där animalier ingår. Att ta bort mjölken riskerar därför att ytterligare försämra näringsintaget, särskilt för grupper som redan har svårt att täcka sitt behov av dessa näringsämnen.

Sammanfattning

• Livsmedelsverket betonar vikten av frukost och mellanmål – där mjölk också har en viktig roll.
• Mjölk och mjölkprodukter är avgörande för att skollunchen ska bli tillräckligt näringsrik.
• Utan mjölk når skollunchen inte upp till rekommenderade nivåer för alla viktiga näringsämnen.
• Att ta bort mjölken ur skolmåltiden är inte ett alternativ om vi vill ge alla barn samma förutsättningar för hälsa och lärande.