Ny studie till trots: Forskning visar att mjölk är hälsosamt 

En ny studie ifrågasätter mjölkens hälsoeffekter för kvinnor. Men orsakssambandet är mycket otydlig och majoriteten av forskningen visar att mjölk ingår i en hälsosam kost för både kvinnor och män.

Tio år efter sin senaste ifrågasatta men uppmärksammade studie kommer Michaelsson med flera med en ny studie som visar att ohälsa är kopplat till mjölkkonsumtion. Då tittade man på ökad risk för förtida död och frakturrisk. Nu handlar det om att kvinnor som dricker mer än 1,5 glas mjölk om dagen ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Denna koppling sågs inte för fermenterade mjölkprodukter som filmjölk och yoghurt. 

Men orsakssambandet är oklart och majoriteten av forskningen visar att mjölk är hälsosamt. Bland annat kommer man i NNR-rapporten från 2023 fram till rekommendationen om 350-500 gram mjölk och mjölkprodukter per dag. (NNR, det vill säga Nordiska Näringsrekommendationer, ligger i sin tur till grund för svenska kostråd.)  

Läs mer här: https://mjolk.se/nya-svenska-kostrad-forslaget-lyfter-mjolken/ 

Den här typen av studier förklarar inte varför det finns en koppling mellan hög mjölkkonsumtion och ökad risk för hjärtkärlsjukdom hos kvinnor.  Forskarnas förklaringar är också tvivelaktiga. Här är två av dem: 

  • Galaktos, som finns i mjölk, verkar kunna orsaka kronisk inflammation. Forskarna hänvisar till två djurstudier, där man i den ena testat att injicera galaktos under huden på möss. Effekten av detta kan inte sägas vara detsamma som att man dricker mjölk. 
  • Grenade aminosyror (BCAA), som finns i mjölk, påskyndar biologiskt åldrande. Forskarna menar att fermentering bryter ned dessa aminosyror, vilket skulle kunna minska de negativa effekterna. Dock finns det mer grenade aminosyror i yoghurt än i mjölk, vilket ifrågasätter denna förklaring. 

Det hade varit önskvärt med en djupare analys av övriga kostvanor för att sätta dessa i relation till mjölkkonsumtionen. Det är exempelvis inte tydligt i studien hur mycket fullkorn eller frukt och grönt som deltagarna konsumerar. Ett för litet intag av fullkorn är den största kostrelaterade riskfaktorn till hjärtkärlsjukdom i Sverige.  

Studien visar samtidigt att deltagare med hög konsumtion av icke-fermenterad mjölk ofta har högre energiintag och något högre BMI, samt lägre utbildningsnivå (som i sin tur kan indikera en något lägre inkomst). Dessa faktorer kan påverka risken för hjärtkärlsjukdom och bör beaktas när man tolkar resultaten. Det hade därför varit önskvärt att få forskarnas analys och resonemang kring detta. 

Majoriteten av studier visar att mjölk är hälsosam 

Denna studie bidrar till den pågående forskningen om kostens påverkan på hälsan och understryker vikten av att fortsätta studera dessa samband för att kunna ge bättre kostråd till allmänheten. Dock pekar majoriteten av studier på att mjölk och mjölkprodukter ingår i en kost som snarare minskar risken för folksjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2 och övervikt, något som gäller även produkter med högre fetthalt. Senast konstaterades det i Nordiska Näringsrekommendationer 2023 och förslagen till Generella kostråd för den vuxna befolkningen att mjölk och mjölkprodukter har goda hälsoeffekter. 

Studien ger alltså inte tillräckligt underlag för att ändra den nuvarande uppfattningen om att mjölk och mjölkprodukter kan ingå i en hälsosam kost. 
https://mjolk.se/kan-mjolk-minska-risken-for-typ-2-diabetes/
https://mjolk.se/forskning-och-rapporter-om-mjolk/ 

 

7 frågor och svar om studien 

1. Vad är det för studie som de har gjort?

Det är en framåtblickande  befolkningsundersökning, en så kallad prospektiv kohort. Deltagarna har fått fylla i en enkät, som kallas FFQ (food frequency questionnaire), för att svara på hur ofta och i vissa fall hur mycket de ätit av olika livsmedelsgrupper det senaste året.  

2. Hur stor var studien? 

Studien baseras på data från två befolkningsundersökningar som inkluderade nästan 60 000 kvinnor och drygt 40 000 män i upp till 33 år.  

3. Vad visar den nya studien om mjölkkonsumtion och kvinnors hälsa? 

Den visar att kvinnor som dricker mer än 1,5 glas mjölk om dagen kan ha en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Dock är orsakssambandet oklart och majoriteten av forskningen visar att en kost som innehåller mjölk och mjölkprodukter är hälsosam.  

4. Vad säger Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) 2023 om mjölkkonsumtion? 

NNR-rapporten från 2023 rekommenderar ett dagligt intag av 350-500 gram mjölk och mjölkprodukter. 

5. Vilka biologiska mekanismer föreslår forskarna kan förklara sambandet mellan hög mjölkkonsumtion och ökad risk för hjärtkärlsjukdom hos kvinnor? 

Forskarna föreslår att galaktos i mjölk kan orsaka kronisk inflammation och att grenade aminosyror (BCAA) kan påskynda biologiskt åldrande. Dock kan båda dessa förklaringar ifrågasättas eftersom det finns mer grenade aminosyror i yoghurt än i mjölk. 

6. Vilka faktorer, utöver mjölkkonsumtion, kan påverka risken för hjärtsjukdom enligt studien? 

Faktorer som högre energiintag, något högre BMI och lägre utbildningsnivå (som kan indikera lägre inkomst) kan påverka risken för hjärtkärlsjukdom och bör beaktas vid tolkning av resultaten. 

7. Vad säger majoriteten av studier om mjölk och mjölkprodukter? 

Majoriteten av studier visar att mjölk och mjölkprodukter ingår i en kost som minskar risken för hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2 och övervikt, och att dessa livsmedel har goda hälsoeffekter.