Forskning och rapporter om mjölk
HälsaHjärta mjölk är en del av LRF Mjölks satsning på kunskapsspridning om mjölk och mjölkprodukter och riktar sig mot framför allt mot yrkesmålgrupper som arbetar med barnhälsa. Vi utgår från vetenskaplig, dokumenterad forskning och följer Livsmedelsverkets och därmed de nordiska näringsrekommendationerna.
Det är viktigt för oss att rapportera brett. Därför spänner den forskning som vi rapporterar om över allt från tunga befolkningsstudier till enskilda kliniska studier – detta för att kunna bidra med en så objektiv och nyanserad bild kring mjölk och mjölkprodukter som vi kan.
Samtidigt är det viktigt för oss att du ska kunna känna dig trygg med vilka rapporter och vetenskapliga studier som vi hänvisar till. Därför har vi sammanställt några bra länkar så att du kan gå in och läsa vad forskning och myndigheter skriver och säger om mjölk och mjölkprodukter. Dessutom hänvisar vi så klart till källor direkt i våra textmaterial.
Med den här vetenskapliga tyngden är det kanske inte så konstigt att vi älskar mjölk. Och för att det är så gott, så klart.
Härifrån kommer våra faktaunderlag
Förenta Nationerna
Livsmedelsverket
Nordiska näringsrekommendationer
Kostråd och matvanor för spädbarn, Livsmedelsverket
Kostråd och matvanor för barn 1-2 år, Livsmedelsverket
Bra måltider i skolan, Livsmedelsverket
Allergi och överkänslighet mot mjölk och laktos, Livsmedelsverket
Riksmaten Ungdom, Livsmedelsverket
Pressmeddelande 190610: Slutsats: Livsmedelsverket råder att introducera mjölk i kosten för barn under 1 år mjölk
EFSA
” Lactose intolerance prevalence is generally very low in young children and remains low into early adulthood among individuals of Northern European descent.”
FAO
Skillnaden mellan komjölk och mjölk från andra djur
Milk and dairy products in human nutrition
Mjölk och hjärtkärlhälsa
Dehghan et al, 2018 (den sk PURE-studien)
Johansson et al, 2018
Resultat: Viktigt att dela upp (“stratifiera”) mjölkprodukter för att dra rätt slutsatser kring kopplingen mellan hälsa och konsumtion av mjölkprodukter. Så kallade “confounding factors”, det vill säga faktorer som rent statistiskt stör resultatet och som man inte har kunnat ta hänsyn till i analysen av det vetenskapliga underlaget, bidrar sannolikt till den tidigare observerade kopplingen mellan intag av mjölkprodukter och ökad dödlighet
Soedamah-Muhtu, de Goede, 2018
Resultat: Mjölk och mjölkprodukter minskar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdomar. De senaste vetenskapliga undersökningarna styrker en neutral eller positiv effekt på hjärt-kärlhälsan av mjölkprodukter.
Larsson S et al. 2015
Resultat: ingen observerad koppling mellan mjölkkonsumtion och ökad dödlighet.
Willet et al (EAT Lancet-Commission Report), 2019
Mjölk och näring
Rundgren: Mjölk och vegetariska alternativ, 2018
Skillnaden mellan komjölk och mjölk från andra djur
Robert D. Bremel, University of Wisconsin and from Handbook of Milk Composition, by R. G. Jensen, Academic Press, 1995.
Skeletthälsa och mjölk
The Belgian Bone Club and the European Society for Clinical and Economic Aspects of Osteoporosis, Osteoarthritis and Musculoskeletal Diseases (Rozenberg et al. 2016).
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4703621/
Weaver et al. 2016.The National Osteoporosis Foundation’s position statement on peak bone mass development and lifestyle factors: a systematic review and implementation recommendations. Osteoporos Int. 2016; 27(4): 1281–1386.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmid/26856587/
Övriga rapporter
Mjölk och samhällskostnader
Slutsats: Under 2017 kunde 11 miljoner dödsfall och 255 miljoner DALYs kopplas till riskfaktorer i kosten. Högre intag av natrium (salt), lågt intag av fillkorn och lågt intag av frukt var de ledande riskfaktorerna i kosten.
Mjölk och prestation
Shirreffs et al, 2007:
Mjölkens sammansättning
Mjölk och laktosintolerans
Slutsats: laktosintolerans ökar INTE med ålder, och beror heller inte av folkslagstillhörighet eller kön.
Kommentar: 4-10% av den vuxna befolkningen i Sverige är laktosintolerant. De flesta laktosintoleranta tål mängder av laktos som motsvaras av 1 dl mjölk per dag. Hårdost är naturligt laktosfri.
Mjölkprodukternas livsmedelsmatris
Slutsats: Mjölk och mjölkprodukter har en unik sammansättning av näringsämnen med positiva effekter på hälsan, och som inte kan uppvisas av andra livsmedel med naturlig eller berikad näringsprofil liknande den i mjölk och mjölkprodukter. Det betyder att en vegodryck som är berikad med ett eller ett flertal näringsämnen i ungefär samma mängd som finns i mjölk inte kan förväntas ha samma hälsoeffekter.
Egna rapporter
Om vatten vs mjölk till maten i förskolan: Så stor blir den näringsmässiga skillnaden.
Industrifinansierad forskning v icke-industrifinansierad dito
Slutsats: Ingen skillnad mellan resultat från industrisponsrad resp oberoende forskning inom mjölkbranschen. Dessutom fann man att mjölkbranschen valde att publicera studier som inte alltid hälsomässigt talade för deras produkter. Sponsring må väcka misstankar I vissa fall, men i denna undersökning var det alltså ingen skillnad i resultat från endera typ av forskning. Saxat ur artikeln:
We found that when it comes to the dairy industry, the suspicion is unfounded. Not only was there no significant difference between the results of the two groups of studies in that regard (i.e., industry vis-à-vis non-industry funded), but it also seemed that being obliged to the principles of transparency and disclosure, the dairy industry published research that did not always fall in line with the healthfulness of its products. […] Generally speaking, sponsorship might raise suspicions, and it obliges us to be more meticulous and thorough when examining the study, but it by no means disqualifies the study altoghther.