Nya svenska kostråd: förslaget lyfter mjölken

För det första har man tagit hänsyn till svensk livsmedelsproduktion och beredskap och lyfter att det är önskvärt att öka både produktionen och konsumtionen av svenska livsmedel i allmänhet. Enligt regeringsuppdraget om uppdatering av svenska kostråd ska Livsmedelsverket beakta näringsrekommendationerna, men även ta hänsyn till hur kostråden kan främja livsmedelsstrategins mål, ta hänsyn till att det finns goda naturgivna förutsättningar för att producera mat i Sverige och särskilt beakta fördelarna med animalie- och mjölkproduktion.

Mjölk varje dag

Gällande mejeriprodukter och vegetabiliska ersättningsalternativ till mejeriprodukter har de i förslagen lagts i samma kapitel. Rekommendationen är 350-500 gram varje dag och att man framför allt ska välja magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade såsom filmjölk och yoghurt. Utifrån de näringsämnen som vegetabiliska ersättningsprodukter är berikade med kan dessa ersätta mjölk och mjölkprodukter, men man poängterar att det saknas vetenskapligt underlag för att hävda att vegetabiliska ersättningsprodukter har samma hälsoeffekter som mjölk och mjölkprodukter.

De nya kostråden lyfter att mjölk och mjölkprodukter är viktiga källor till kalcium, jod, D-vitamin, riboflavin och vitamin B12. Dessutom lyfter man att dessa minskar risken för kardiovaskulära sjukdomar, diabetes typ 2 och cancer.

Hälsoeffekterna bortom näringsinnehållet

Dairy matrix, eller mejerimatrix på svenska, är ett nytt området inom kostforskningen. Det handlar om hälsoeffekterna bortom näringsinnehållet, hur bra vi kan ta upp näringen och hur näringsämnena samverkar med varandra. Det leder till insikten om att alla livsmedel har ett unikt matrix och att inget livsmedel helt kan ersätta ett annat.

Matrixforskningen börjar få genomslag, något som kan visas i tre betydelsefulla sammanhang:

• Bakgrundsartikeln om mjölk och mjölkprodukter i NNR 2023 tar upp att forskningsresultat pekar på att de goda hälsoeffekterna för olika livsmedel sträcker sig bortom respektive produkts näringsinnehåll. Man ser inte någon koppling till ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar, snarare tvärtom – särskilt gäller det fermenterade mjölkprodukter.
• EFSA (motsvarigheten till Livsmedelsverket på EU-nivå) föreslår att man ska göra som FDA (Livsmedelssäkerhetsmyndigheten i USA) – tillåta särskilda hälsopåståenden om yoghurt inom EU om att ”minst 3 portioner yoghurt per vecka kan minska risken för diabetes typ 2, enligt en begränsad mängd forskning”. Enligt livsmedelslagstiftningen får man inte påstå något om hälsoeffekter om det inte finns vetenskapligt underlag för det. Därför är detta erkännande av yoghurtens goda hälsoeffekter ett stort steg framåt.
• Sist men inte minst poängterades vid Nordic Nutrition Conference i Norge våren 2024 att vi behöver se mer nyanserat på feta mjölkprodukter i kosten. Oberoende forskare visar att även feta mjölkprodukter är kopplade till gynnsamma hälsoeffekter och varken ger risk för kardiovaskulära sjukdomar eller ökad risk för övervikt eller fetma. Detta kan på sikt bidra till att ändra den nu rådande, allmänna uppfattningen om att mjölkfett är ohälsosamt på grund av dess innehåll av mättade fettsyror.

Titta på webbinariet

Drygt 29 minuter in i sändningen kan du höra Ann-Kristin Sundin berätta om det som skrivits ovan i LRF Mjölks webbinarium den 26 september:

Här kan du även läsa ett sammandrag av Leg. dietist Paula Frösells dragning om sina näringsberäkningar av mjölk och vatten till skollunchen.