Specialkost i onödan

Specialkost för barn ska numera styrkas av läkarintyg i många kommuner. Anledningen är att det kostar skolorna mycket att hålla med specialkost. När det behövs är det självklart viktigt att tillhandahålla en sådan. Problemet är när föräldrar uppger att deras barn är allergiska mot olika livsmedel för att de själva tror eller anser att barnen behöver undvika dem, utan medicinsk grund.

Enligt en intervju i P4 Östergötland med Anna Wiberg, överläkare på Norrlands universitetssjukhus, kan det också innebära konsekvenser för barnets växande, benstruktur och förhållande till mat om det undviker baslivsmedel som inte ersätts med annat. 

Det finns några olika begrepp kring mjölk som kan vara bra för föräldrar att känna till. För det första behöver vi skilja mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans.

 

Mjölkproteinallergi

  • Symtom: kräkningar, magsmärtor, diarré, hudreaktioner, även astma. Det har rapporterats anafylaktisk chock och dödsfall.
  • Drabbar 0,5-1% av alla barn. De flesta växer ifrån allergin, och i skolåldern har den vuxit bort hos 80% av barnen.
  • 0,1-0,2% av alla vuxna är drabbade. Allergin kan också uppstå hos vuxna.
  • Visar sig ofta när spädbarn övergår från modersmjölk till komjölk.
  • Behandlingen utgörs av att utesluta mjölkprotein från ko, får och get.
  • Laktosfria produkter är inte mjölkproteinfria!

 

Laktosintolerans

Laktosintolerans förekommer i tre former:

  1. Medfödd laktosintolerans: Mycket ovanlig. Innebär att spädbarnet reagerar på laktos i modersmjölken och andra källor till laktos.
  2. Primär laktosintolerans: Den vanligaste formen av laktosintolerans. Beror på för liten produktion av det egna enzymet laktas, som har till uppgift att bryta ned laktos i tarmen. Den större delen av världens befolkning är laktosintolerant i vuxen ålder.
  3. Sekundär laktosintolerans: Orsakas av tarmskada vid till exempel obehandlad glutenintolerans. Förmågan att bryta ned laktos i tarmen återkommer när tarmen har läkt tillräckligt.

 

Mer om laktosintolerans

  • Det är ofarligt att konsumera laktos om man är laktosintolerant, men det orsakar mer eller mindre svåra reaktioner i form av diarré, magknip och gaser i magen.
  • Drabbar 4-10% av Sveriges befolkning
  • Barn är mycket sällan laktosintoleranta. Intoleransen infinner sig i unga tonåren.
  • Man utvecklar inte laktosintolerans genom att konsumera mycket laktosinnehållande produkter.
  • Man utvecklar inte heller laktosintolerans genom att under en period undvika laktos. Det som däremot kan hända om man under en längre tid har hållit upp med laktosinnehållande produkter och sedan börjar äta och dricka dem igen är att man övergående kan uppleva att magen blir lite uppblåst och att man får diarré. Det är ett resultat av att det tar ett par dagar till någon vecka för tarmen att ställa in sig på att bryta med laktos igen.

Läs gärna mer om laktosintolerans hos Livsmedelsverket. Där får du också veta mer om vilka produkter man behöver utesluta vid mjölkproteinallergi och vilka livsmedel som inte innehåller laktos. 

Små barn är inte laktosintoleranta

Små barn har ytterst sällan laktosintolerans. Därför är det viktigt att söka vård för att få en riktig diagnos vid magproblem så att man inte missar allvarliga sjukdomar, exempelvis glutenintolerans.

Vad är laktos och andra fakta om laktos

Vad är laktos? Laktos är samma sak som mjölksocker. I vilka produkter finns laktos? Laktos finns i mjölk och de flesta mjölkprodukter. Svensk hårdost är…

Finns det socker i mjölk?

I vanlig dryckesmjölk finns inget tillsatt socker. Däremot finns kolhydraten laktos, som ibland kallas mjölksocker. Laktos finns naturligt i mjölken och är inte en tillsats.…

Hårdost är naturligt laktosfri

All hårdost, oavsett lagringstid, är naturligt fri från laktos. Livsmedel som innehåller mindre än 0,01 gram laktos per 100 gram får kallas laktosfria enligt Livsmedelsverket.…