Specialkost i onödan

Specialkost i förskola och skola är dyrt och ska numera styrkas av läkarintyg i många kommuner.

Barn som på medicinska grunder behöver specialkost ska självklart få det. Det är när föräldrar uppger att deras barn är allergiska mot olika livsmedel för att de själva tror, eller tycker, att barnen behöver undvika dem, som det uppstår problem.

Enligt SVT består nästan en fjärdedel av all skolmat av specialkost. Det innebär ökade kostnader för kommunerna, ibland helt i onödan. Det finns inga nationella riktlinjer för vad som räknas som specialkost och inte, vilket gör att det blir upp till varje enskild kommun att avgöra hur de ska hantera den ökade efterfrågan.

Det är inte bara kommunerna som drabbas. Enligt en intervju i P4 Östergötland med Anna Wiberg, överläkare på Norrlands universitetssjukhus, kan det också innebära konsekvenser för barnets växande, benstruktur och förhållande till mat om de utan medicinsk anledning undviker baslivsmedel som inte ersätts med likvärdig mat.

Ett vanligt önskemål från föräldrar är att deras barn ska få laktosfri kost, trots att det är mycket ovanligt att små barn är laktosintoleranta. Det är också vanligt att blanda ihop laktosintolerans med mjölkproteinallergi. Så här skiljer man mellan laktosintolerans och mjölkproteinallergi:

Laktosintolerans

Laktosintolerans förekommer i tre former:

  • Medfödd laktosintolerans: Mycket ovanlig. Innebär att spädbarnet reagerar på laktos i modersmjölken och andra källor till laktos.
  • Primär laktosintolerans: Den vanligaste formen av laktosintolerans. Beror på för liten produktion av det egna enzymet laktas, som har till uppgift att bryta ned laktos i tarmen. Den större delen av världens befolkning är laktosintolerant i vuxen ålder.
  • Sekundär laktosintolerans: Orsakas av tarmskada vid till exempel obehandlad glutenintolerans. Förmågan att bryta ned laktos i tarmen återkommer när tarmen har läkt tillräckligt.

Det är ofarligt att konsumera laktos om man är laktosintolerant, men det orsakar mer eller mindre svåra reaktioner i form av diarré, magknip och gaser i magen.

  • Laktosintolerans drabbar 4-10% av Sveriges befolkning
  • Barn är mycket sällan laktosintoleranta. Intoleransen infinner sig oftast i unga tonåren.
  • Man utvecklar inte laktosintolerans genom att konsumera mycket laktosinnehållande produkter.
  • Man utvecklar inte laktosintolerans genom att under en period undvika laktos. Det som däremot kan hända om man under en längre tid har hållit upp med laktosinnehållande produkter och sedan börjar äta och dricka dem igen är att man övergående kan uppleva att magen blir lite uppblåst och att man får diarré. Det är ett resultat av att det tar ett par dagar till någon vecka för tarmen att ställa in sig på att bryta med laktos igen.

 

Mjölkproteinallergi

  • Symtom: kräkningar, magsmärtor, diarré, hudreaktioner, även astma.
  • Drabbar 0,5-1% av alla barn. De flesta växer ifrån allergin, och i skolåldern har den vuxit bort hos 80% av barnen.
  • 0,1-0,2% av alla vuxna är drabbade. Allergin kan också uppstå hos vuxna.
  • Visar sig ofta när spädbarn övergår från modersmjölk till komjölk.
  • Behandlingen utgörs av att utesluta mjölkprotein från ko, får och get.
  • Laktosfria produkter är inte mjölkproteinfria

Läs gärna mer om mjölkproteinallergi och laktosintolerans här hos Livsmedelsverket.

Små barn är inte laktosintoleranta

Små barn har ytterst sällan laktosintolerans. Därför är det viktigt att söka vård för att få en riktig diagnos vid magproblem så att man inte missar allvarliga sjukdomar, exempelvis glutenintolerans.

Allt du behöver veta om laktos

Laktos är samma sak som mjölksocker och finns i mjölk och de flesta mjölkprodukter utom hårdost. Laktos är inte farligt, även om du skulle råka vara laktosintolerant.

Hårdost är naturligt laktosfri

All hårdost, oavsett lagringstid, är naturligt fri från laktos. Livsmedel som innehåller mindre än 0,01 gram laktos per 100 gram får kallas laktosfria.

Hellre låglaktos än laktosfritt i rekommendationer för specialkost

Ingen laktosfri kost till barn under fem år annat än i undantagsfall. Och hellre lite laktos än ingen laktos i maten. Så står det i de nationella rekommendationerna för specialkost i förskola och skola.