Hellre låglaktos än laktosfritt i nya rekommendationer för specialkost

Ingen laktosfri kost till barn under fem år annat än i undantagsfall. Kontakt med primärvården är nödvändig om man misstänker att laktosintolerans ligger bakom barnets magbesvär. Och hellre lite laktos än ingen laktos i maten.

Det skriver branschorganisationen Kost och näring i sina nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola. Kost och näring är en branschförening för kostchefer, måltidschefer och andra yrkesgrupper som leder landets offentliga måltidsverksamheter inom kommuner och regioner.

Specialkost är mat till barn som av sjukdomsskäl inte kan äta standardmaten, till exempel allergier, celiaki och laktosintolerans.  Anpassade måltider är när barnet behöver annan mat än standardkosten för att de ska klara av sin skolgång. Det kan handla om religion, valet att äta en helt växtbaserad kost och olika anpassningar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Rekommendationerna har kommit till för att hjälpa kommuner och måltidspersonal att ta beslut om hur långt de ska gå för att tillmötesgå olika elevers matval. 2020 beräknade Kost och näring att 20 procent av eleverna får annan mat än standardkosten. Det innebär högre kostnader, merjobb för personalen och ibland ökat matsvinn. Nationella riktlinjer borgar också för att det blir en jämlik bedömning av elevers begäran om specialkost eller anpassad kost.

 

Det här säger de nationella rekommendationerna om laktosintolerans
  • Laktosintolerans är inte en sjukdom utan en ärftlig oförmåga att bryta ner laktos. Tillståndet är ofarligt men kan vara obehagligt.
  • Total avsaknad av laktas vid födelsen är ytterst ovanlig och debuterar så fort barnet börjar äta bröstmjölk eller laktosinnehållande bröstmjölksersättning.
  • Laktosintolerans hos barn före fem års ålder är mycket ovanligt.
  • De flesta personer med laktosintolerans tål 5,0-7,5 g laktos per dag, vilket motsvarar den mängd som finns i 1,0-1,5 dl mjölk.

 

2-gramsgränsen

I rekommendationerna lanseras en tumregel som kallas för 2-gramsgränsen. Den innebär att mängden laktos i en portion av en viss maträtt får uppgå till max 2 g (måltidsdryck ej inräknad).

 

Rekommendationer
  • Om normalkosten ligger under 2-gramsgränsen behöver ingen specialkost erbjudas.
  • Dagar då normalkosten ligger över 2-gramsgränsen ska laktosintoleranta matgäster erbjudas ett måltidsalternativ som ligger under 2-gramsgränsen.
  • Minskning av portionens laktosinnehåll till under 2 g kan ske genom att enskilda komponenter i normalkosten byts ut. Exempel på mjölkrika komponenter är stuvningar och såser.
  • Exempel på mjölkrika rätter som i regel ligger över 2-gramsgränsen är pannkakor, risgrynsgröt, lasagne, potatisgratäng och redda soppor.
  • Barn under fem år ska inte erbjudas specialkost på grund av laktosintolerans annat än i undantagsfall.
  • Om laktosintolerans misstänks vara orsak till problem med magen är kontakt med primärvården nödvändig. Detta för att säkerställa rätt diagnos, då minskad mängd laktos i kosten riskerar att dölja sekundär laktosintolerans orsakad av en ännu odiagnostiserad sjukdom.
  • Ovanstående rekommendationer gäller inte för matgäster hos vilka komplett avsaknad av laktas konstaterats. Dessa erbjuds specialkost fri från komjölksprotein (det vill säga helt mjölkfri kost).

Läs hela rapporten här

Specialkost i onödan

Att begära specialkost, till exempel laktosfritt, i förskola och skola blir allt vanligare, trots att det ibland inte finns medicinsk grund för det. Små barn är inte laktosintoleranta.

Små barn är inte laktosintoleranta

Små barn har ytterst sällan laktosintolerans. Därför är det viktigt att söka vård för att få en riktig diagnos vid magproblem så att man inte missar allvarliga sjukdomar, exempelvis glutenintolerans.

Vad är laktos och andra fakta om laktos

Vad är laktos? Laktos är samma sak som mjölksocker. I vilka produkter finns laktos? Laktos finns i mjölk och de flesta mjölkprodukter. Svensk hårdost är…

Barn behöver skolmjölk

Mjölk som måltidsdryck i skola och förskola ger en näringstrygghet till barn, särskilt till de yngre och de som inte äter så mycket mat vid varje måltid.