Barn behöver skolmjölk

Den 25 september firar vi Skolmjölkens dag – en dag instiftad av FN för att uppmärksamma hur viktig skolmjölken är för att undvika undernäring och främja sunda matvanor hos barn. Även i Sverige är det utan skolmjölk svårt för barn att få i sig tillräckligt med näring under en hel skoldag.

Mjölk som måltidsdryck i skola och förskola ger en näringstrygghet till barn, särskilt till de yngre och de som inte äter så mycket mat vid varje måltid. Av det skälet är skolmjölk viktig att värna om. En del aktörer och enskilda grupper vill göra gällande att mjölk som livsmedel inte behövs, eftersom maten vi äter i Sverige är så pass näringsrik ändå. Men utan mjölk till måltiden skulle många barn inte nå upp till rekommendationerna för flera viktiga näringsämnen.

Måltiden inte tillräcklig utan mjölk

Om mjölken till måltiderna i förskolan skulle ersättas av vatten, så skulle intaget av flera näringsämnen bli så lågt att barnen inte kommer upp i de rekommenderade mängderna, enligt beräkningar som LRF Mjölk har låtit en oberoende leg dietist göra. Mjölk är nämligen en viktig källa till inte minst protein, kalcium, vitamin D, riboflavin, selen, zink och jod.

Övervikt och undernäring hand i hand

Det påstås från olika håll att vi redan ”äter tillräckligt” och ”får i oss mer än vi behöver av de flesta näringsämnen”, men det är inte sant om man ser till hela bilden. I Sverige är vart femte barn drabbat av övervikt eller fetma (1). Men det är inte samma sak som att man får i sig tillräckligt med näring i form av vitaminer och mineraler. Övervikt och näringsbrist går många gånger hand i hand. Att dra ned på näringsrika livsmedel såsom mjölk för att kompensera för ett i övrigt högt energiintag via skräpmat och godis menar vi är fel väg att gå. Tillräckligt mycket energi och näring är en förutsättning för att må bra och kunna prestera i skolan.

Mjölk kan inte ersättas med växtalternativ

Mjölk är unikt näringsrikt och innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag. Att ersätta mjölk med en vegodryck är därför inte heller gjort i en handvändning. I Livsmedelsverkets skrift Bra mat i förskolan står att alla vegetabiliska alternativ till mjölk, exempelvis havre- eller sojadryck, bör vara osötade och berikade med kalcium, selen, riboflavin (vitamin B2), vitamin B12 och D-vitamin. Dock lyser selenberikning med sin frånvaro i majoriteten av de produkter som finns i Sverige. Dessutom finns det fler näringsämnen än de ovan uppradade som barn riskerar att få i sig för lite av utan mjölk, inte minst jod och zink, beroende på hur kosten i övrigt är sammansatt och hur väl berikad en eventuell vegodryck är. Livsmedelsverket betonar också att det blir problematiskt att ta bort mjölken från måltiden i skolan, just eftersom mjölken bidrar med så mycket värdefull näring och ”räddar upp” en dålig måltid.

Helheten viktigare än enskilda beståndsdelar

Slutligen har det de senaste åren kommit mer och mer forskning som pekar på att berikning av en mindre näringstät produkt för att efterlikna en annan, mer näringstät, inte ger samma hälsoeffekter. Vi har fått en ökad förståelse för att två livsmedel inte ger samma hälsoeffekt bara för att de innehåller liknande mängder av ett visst näringsämne. Inte heller kan vi längre säga att ett livsmedel är summan av sina ingående näringsämnen. De kanske tusentals andra ämnen som utgör ett livsmedel, tillsammans med egenskaper såsom konsistens, är avgörande för både näringsupptag och hälsoeffekter. Detta kallas för  ”food matrix”, ett forskningsområde som fått ökad uppmärksamhet de senaste åren (2).

Skolmjölk ger alla elever samma chans

Skolmjölken är en mycket lättillgänglig källa till majoriteten av alla näringsämnen vi behöver. Den är också en källa till de mer eller mindre okända ämnen som samverkar för att skapa den hälsoeffekt som mjölk ger. Skolmjölken ger en mycket välbehövlig näringsgaranti, som blir viktigare ju yngre barnen är eller ju mindre näringsrik och hälsosam mat ett barn i skolåldern äter. Det råder inga tvivel om att skolmjölken är ett ytterst viktigt verktyg i att skapa likvärdiga förutsättningar för skolbarn att må bra i skolan.

Läs gärna artikeln hos KIT om vad som skulle hända om vi tog bort mjölken i skolan!

Referenser:

  1. Livsmedelsverket. Tillgänglig online från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/overvikt-och-fetma
  2. Kongerslev Thorning T et al. Whole dairy matrix or single nutrients in assessment of health effects: current evidence and knowledge gaps. Am J Clin Nutr. 2017;105(5):1033-45. Tillgänglig online från: https://academic.oup.com/ajcn/article/105/5/1033/4569873

Mjölkkampen

Vatten eller mjölk till lunchen i skolan? Vi har beräknat näringsinnehållet i 15 vanliga skol- och förskoleluncher med lättmjölk eller vatten som måltidsdryck.

Hela världen firar mjölk i skolan

Sista onsdagen i september varje år firas Skolmjölkens dag. I år infaller dagen den 25 september. Då pågår en mängd aktiviteter på skolor runt om…

18 av 22 näringsämnen finns i mjölken – beställ fin affisch!

Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver varje dag. Här hittar du vår stora guide till alla 22 näringsämnen och varför de är så viktiga!

Barnsligt nyttigt – Bra mat för barn!

Matvanor grundläggs tidigt. Barn som vänjs vid bra mat har större chans att hålla sig till bra matvanor senare i livet - något som ökar…