Mjölk gör stor skillnad i skolmåltiden

Bakgrund: Under våren 2023 lanserades de nya Nordiska näringsrekommendationerna som för första gången, utöver matens koppling till hälsa, också väver in perspektivet matens påverkan på miljön. En större andel av kosten rekommenderas komma från växtriket, vilket delvis skapat argument för skolor som är ekonomiskt ansatta att sluta erbjuda mjölk som måltidsdryck. Mot den bakgrunden behövs en analys av de näringsmässiga konsekvenserna av att erbjuda elever vatten respektive mjölk som måltidsdryck till skolmaten.

Den beräkning som Paula Frösell har utfört har gjorts med näringsberäkningsprogrammet Dietist Net på 20 luncher hämtade från en skolmatsmeny i en av Sveriges kommuner. Beräkningar utfördes dels på en komplett måltid inklusive salladsbord, knäckebröd och smörgåsfett, dels utan salladsbord. Eleverna i gruppen som beräkningarna avser är 7-10 år. Lunchen ska stå för 30% av det dagliga energibehovet för barn i den åldern.

Beräkningarna gjorda på en skollunch med salladsbord, bröd och matfett visar att:

• 2 dl lättmjölk som måltidsdryck gör att lunchen når upp till det rekommenderade dagliga intaget för 16 av 17 näringsämnen (järn hamnar under det rekommenderade intaget).
• Ett glas vatten som måltidsdryck gör att lunchen når upp till det rekommenderade dagliga intaget för 10 av 17 näringsämnen (kolhydrater, järn, kalcium, vitamin d, riboflavin, zink och selen hamnar under det rekommenderade intaget).

Figur 1. Staplarna visar hur stor del av RDI för respektive näringsämne som tillgodoses vid en komplett skollunch (dagens rätt, salladsbord, bröd och matfettsblandning) utan och med mjölk vid antagandet att lunchen ska tillgodose 30% av dagens energi- och näringsbehov.

Beräkningarna gjorda på en skollunch utan salladsbord, men med bröd och matfett, visar att:

• 2 dl lättmjölk som måltidsdryck gör att lunchen når upp till det rekommenderade dagliga intaget för 15 av 17 näringsämnen (kolhydrater och järn hamnar under det rekommenderade intaget).
• Ett glas vatten som måltidsdryck gör att lunchen når upp till det rekommenderade dagliga intaget för 8 av 17 näringsämnen (energi, protein, kolhydrater, järn, kalcium, vitamin d, tiamin, riboflavin, zink och selen hamnar under det rekommenderade intaget).

Figur 2. Staplarna visar hur stor del av RDI för respektive näringsämne som tillgodoses vid en skollunch (dagens rätt, bröd och matfettsblandning men salladsbord exkluderat) utan och med mjölk vid antagandet att lunchen ska tillgodose 30% av dagens energi- och näringsbehov. I webbinariet säger Paula Frösell att man med vatten som måltidsdryck når upp i 8% av det rekommenderade intaget för de analyserade näringsämnena när man dricker vatten till en skollunchen serverad utan salladsbord) vilket är fel. Den korrekta siffran är 8 av 17 av näringsämnena, alltså 47%.

Sammanfattningsvis visar beräkningarna att mjölken har en mycket stor betydelse för barns tillväxt och hur de orkar med skoldagen.

– Det är förstås ett kostmönster över tid som ska vara bra, men skolmåltiden fyller en stor del. Den ska vara näringsrik och varierad så att barnen ska vilja äta. Men skollunchen blir komplett först när den serveras med mjölk, säger Paula Frösell.

Hur får eleverna i sig järn?

Att järnet inte tillgodoses i något scenario beror på att den största källan till järn är inälvsmat och kött, och det är förhållandevis små mängder av det som serveras i skolan, med hänvisning till miljö- och hälsoperspektiv.

– När vi tittat närmare på varifrån järnet i de analyserade måltiderna kommer är det 20% från kött och 80% från bland annat baljväxter, vilket är problematiskt då järn från vegetabilier är svårare för kroppen att ta upp, säger Paula Frösell.

Hon menar att man måste tänka lite vidare innan man gör en åtgärd som kan tyckas lätt att genomföra men som kan få stora konsekvenser.

Utan mjölk ger mellanmålet få näringsämnen

Barn befinner sig många timmar i skolan och egentligen behövs fler måltider, menar Paula Frösell. Hon har därför inte bara analyserat skolluncher, utan även tittat på samma kommuns mellanmålsrepertoar för barn i åldern 7-10 år. Mellanmålet ska ge 15% av dagens näringsbehov och hon har gjort beräkningar på tre olika mellanmål.

Mellanmål 1: 1 skiva knäckebröd, 5 g matfett, 50 g äpple

• Med 1 dl lättmjölk nås RI för 10 av 17 näringsämnen
• Utan mjölk nås RI för 1 av 17 näringsämnen

Mellanmål 2: 1 dl havregrynsgröt, 2 msk äppelmos, 1 dl lättmjölk

• Med 1 dl lättmjölk nås RI för 10 av 17 näringsämnen
• Utan mjölk nås RI för 3 av 17 näringsämnen

Mellanmål 3: 2 pannkakor a 100 gr, 2 msk jordgubbssylt

• Med 1 dl lättmjölk nås RI för 12 av 17 näringsämnen
• Utan mjölk nås RI för 4 av 17 näringsämnen

Vill du läsa hela rapporten med näringsberäkningarna? Här kan du ladda ner den som pdf

Här kan du ladda ner en utskriftsvänlig folder som sammanfattar rapporten.

I slutet av webbinariet ”Mjölk eller vatten till skollunchen” berättade LRF Mjölks nutritionsexpert Ann-Kristin Sundin om vad man fått veta vid Livsmedelsverkets hearing om förslagen till de nya svenska kostråden den 25 september.

Här kan du titta på hela webbinariet i efterhand: