Mjölk i skolan – frågor & svar

Mjölk som måltidsdryck i skola och förskola ger näringstrygghet till barn, särskilt till de yngre och till den som inte äter så mycket mat vid varje måltid. En del aktörer och enskilda grupper tycker att mjölk som livsmedel inte behövs, eftersom maten vi äter i Sverige är så pass näringsrik ändå. Men utan mjölk till måltiden når inte lunchen upp till rekommenderade mängder av flera viktiga näringsämnen.

Är en skolmåltid tillräcklig utan mjölk?

Om mjölken till måltiderna i skolan och förskolan skulle ersättas av vatten, så skulle intaget av flera näringsämnen bli så lågt att barnen inte kommer upp i de rekommenderade mängderna. Mjölk är nämligen en viktig källa till inte minst protein, kalcium, vitamin D, riboflavin, selen, zink och jod.

Hur kan övervikt och undernäring existera sida vid sida?

I Sverige är vart femte barn drabbat av övervikt eller fetma. Men det är inte samma sak som att man får i sig tillräckligt med näring i form av vitaminer och mineraler. De mest energirika måltiderna är ofta av undermålig näringskvalitet, vilket delvis förklarar att övervikt och näringsbrist kan samexistera. Alla som är överviktiga måste dock inte ha näringsbrist eller tvärt om. Snarare förekommer övervikt och näringsbrist sida vid sida, på såväl individnivå som gruppnivå. Att dra ned på näringsrika livsmedel såsom mjölk för att kompensera för ett i övrigt högt energiintag via skräpmat och godis menar vi är fel väg att gå. Tillräckligt mycket energi och näring är en förutsättning för att må bra och kunna prestera i skolan.

Kan mjölk ersättas med vegetabiliska alternativ?

Mjölk är unikt näringsrikt och innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag. Att ersätta mjölk med en vegetabilisk dryck låter sig därför inte göras. I Livsmedelsverkets skrift Bra måltider i förskolan står att alla vegetabiliska alternativ till mjölk, exempelvis havre- eller sojadryck, bör vara osötade och berikade med kalcium, selen, riboflavin (vitamin B2), vitamin B12 och D-vitamin. Dock lyser selenberikning med sin frånvaro i majoriteten av de produkter som finns i Sverige. Dessutom finns det fler näringsämnen än de ovan uppradade som barn riskerar att få i sig för lite av utan mjölk, inte minst jod och zink, beroende på hur kosten i övrigt är sammansatt och hur väl berikad en eventuell vegodryck är. Livsmedelsverket betonar också att det blir problematiskt att ta bort mjölken från måltiden i skolan, just eftersom mjölken bidrar med så mycket värdefull näring och ”räddar upp” en dålig måltid.

Varför är helheten viktigare än enskilda beståndsdelar?

Slutligen har det de senaste åren kommit mer och mer forskning som pekar på att berikning av en mindre näringstät produkt för att efterlikna en annan, mer näringstät, inte ger samma hälsoeffekter. Vi har fått en ökad förståelse för att två livsmedel inte ger samma hälsoeffekt bara för att de innehåller liknande mängder av ett visst näringsämne. Inte heller kan vi längre säga att ett livsmedel är summan av sina ingående näringsämnen. De kanske tusentals andra ämnen som utgör ett livsmedel, tillsammans med egenskaper såsom konsistens, är avgörande för både näringsupptag och hälsoeffekter. Detta kallas för  ”food matrix”, ett forskningsområde som fått ökad uppmärksamhet de senaste åren.

Hur kan skolmjölk ge alla elever samma chans?

Skolmjölken är en mycket lättillgänglig källa till majoriteten av alla näringsämnen vi behöver. Den är också en källa till de mer eller mindre okända ämnen som samverkar för att skapa den hälsoeffekt som mjölk ger. Skolmjölken ger en mycket välbehövlig näringsgaranti, som blir viktigare ju yngre barnen är eller ju mindre av den näringsrika maten ett barn i skolåldern äter. Det råder inga tvivel om att skolmjölken utgör ett ytterst viktigt och mycket kostnadseffektivt medel för att inte säkra näringsintaget.

Fler källor

Eustachio Colombo, P., Patterson, E., Elinder, L., & Lindroos, A. (2020). The importance of school lunches to the overall dietary intake of children in Sweden: A nationally representative study. Public Health Nutrition, 1-11.