Trendigt med opastöriserad mjölk – men hur bra är det? 

I Sverige har vi pastöriserat mjölk sedan 1937, vilket innebär att mjölken genomgår en värmebehandling. Skälet till det är enkelt. I mjölken kan det finnas bakterier, som kan vara farliga för konsumenter. Genom att snabbt och skonsamt hetta upp mjölken några sekunder på mejeriet, avdödas alla eventuella bakterier. Det är ett lagkrav att all mjölk och grädde som säljs i butik i Sverige ska vara pastöriserad. Det finns ett undantag i lagstiftningen som säger att bönder kan få sälja eller skänka bort opastöriserad mjölk direkt från gården till konsument i liten skala, max 70 liter per vecka. 

Myter 

1. Någon som är laktosintolerant kan dricka opastöriserad mjölk.

   Svar: Det finns en del anekdoter från människor som själva säger sig uppleva detta eller ”har en vän” som gör det. Intressant nog finns dock i dagsläget inget vetenskapligt underlag som styrker detta. 

2. Man bygger muskelmassa bättre med opastöriserad än pastöriserad mjölk.
   

   Svar: Nej. All mjölk bygger muskelmassa tack vare ett utmärkt proteininnehåll med hög mängd av alla essentiella aminosyror (EAA / IAA). Möjligen blandar man ihop opastöriserad mjölk med så kallad råmjölk, eller kolostrum, i detta fall. Kolostrum innehåller en tillväxtfaktor som kallas IGF-1. IGF står för insulin-like growth factor. Kolostrum är den första mjölken som kommer från kon och som kalven behöver få i sig för att få antikroppar och annat som den behöver för en bra start i livet.

3. Man blir längre av opastöriserad mjölk

   Svar: Det saknas vetenskapligt underlag för att styrka detta. Möjligen menar man råmjölk här, inte opastöriserad mjölk. Råmjölk, alltså kolostrum, innehåller högre halter av vissa hormoner, men opastöriserad mjölk innehåller inte signifikant mer eller mindre av något ämne jämfört med pastöriserad mjölk. Däremot innehåller mjölk i allmänhet mycket näring, inte minst protein, vitaminer och mineraler, som är viktiga för tillväxten och på så sätt kan bidra med en viktig del av det totala dagliga energi- och näringsintaget.

4. Pastörisering förstör näringen i mjölken 

   Svar: På ett mejeri sker pastörisering genom att mjölken kommer i kontakt med heta ytor, ofta av metall. Efter uppvärmning kyls mjölken snabbt ned till ett par plusgrader. En korrekt pastörisering är en av de viktigaste processerna på ett mejeri. De flesta näringsämnen i mjölken påverkas inte alls av pastörisering. Det enda är andelen riboflavin (vitamin B2) och kobalamin (vitamin B12) som kan minska en aning. Även efter pastörisering är mjölk goda källor till båda dessa vitaminer och ett flertal till. Uppemot 20 stycken vitaminer och mineraler finns i mjölk.

5. Man har druckit opastöriserat i alla år, och det var ingen som mådde dåligt av det!

   Svar: Jo, det var just så det var. Förr spreds tuberkulos med mjölk, och det var skälet till att man införde pastörisering för nästan 100 år sedan. Nu för tiden har inte svenska kor tuberkulos, men bakterier som kan finnas i opastöriserad mjölk är Campylobacter, Listeria och Ehec. Livsmedelsverket skriver att “vanliga symtom vid infektion med Campylobacter är akuta magsmärtor och diarré. Följdsjukdomar, som ledinflammation, förekommer. Symtomen vid infektion med Ehec varierar från mild diarré till magsmärtor och blodiga diarréer. Infektionen kan också leda till komplikationer i form av allvarlig njursjukdom (HUS), särskilt hos barn upp till fem års ålder och hos äldre personer. De som drabbas behöver ofta intensivvård och skadorna kan leda till behov av livslång dialys eller ha dödlig utgång.

6. Barn mår bra av att dricka opastöriserad mjölk.

   Svar: Det är en halvmyt. Eller en halvsanning, beroende på hur man ser på det. Samtidigt som opastöriserad mjölk kan innehålla skadliga bakterier, finns det studier som pekar på att barn som dricker opastöriserad mjölk minskar risken för att utveckla allergier. Livsmedelsverket skriver att “flera studier har visat att barn som växer upp i bondgårdsmiljö, och bland annat får opastöriserad mjölk, har mindre risk för att utveckla allergi och astma än barn som växer upp i stadsmiljö.” Oklart, alltså, vilken roll som själva mjölken spelar och vad övrigt i “bondgårdsmiljön” som påverkar. Det är samtidigt viktigt att påpeka att opastöriserad mjölk inte kan bota allergier, utan alltså enbart är kopplad till en minskar risk för att utveckla allergier. Livsmedelsverket avråder från att dricka opastöriserad mjölk, särskilt små barn, gravida, äldre och människor med nedsatt immunsystem.

7. Homogenisering är farligt för kärlen

   Svar: Det är en myt att det homogenisering leder till ohälsa. Homogenisering är den finfördelning av fettet som huvuddelen av konsumtionsmjölken (dvs dryckesmjölken) genomgår. Homogeniseringen gör att fettet inte flyter upp till ytan. I gammeldags mjölk, eller lantmjölk, som den också kallas, är inte fettet homogeniserad. Därför flyter fettet upp till ytan, vilken många konsumenter uppskattar. Tidigare fanns en farhåga bland konsumenter att det finfördelade fettet fastnade i kärlen och orsakade ”åderförkalkning”, som det ofta uttrycktes. Det stämmer dock inte. Snarare bidrar en kost som innehåller mjölk och mjölkprodukter med en lägre risk för hjärtkärlsjukdomar.

Källor:  

1. Nutrients | Free Full-Text | Health Benefits of Whey or Colostrum Supplementation in Adults ≥35 Years; a Systematic Review (mdpi.com) 
2. Opastöriserad mjölk (livsmedelsverket.se) 

* Fel i fotbollschatt med nazistuttryck & olaglig mjölk trendar på tiktok – P3 Nyheter med Babs Drougge 6 juni 2024 – P3 Nyheter med | Sveriges Radio (7 minuter och 20 sek in i programmet diskuteras bland annat opastöriserad mjölk).