Så här jobbar mjölkbranschen med matsvinn

Matsvinn är mat som vi kunde ha ätit, men som istället slängs, till exempel för att den blivit för gammal, för att vi inte äter upp det vi har lagt på tallriken eller för att vi inte vill äta råvaror med lite skavanker, som ett fläckigt äpple.

Även på mjölkgården och i mejeriet försvinner det mat på vägen, det vill säga mjölk. Där ser svinnet lite annorlunda ut än för oss som privatpersoner. På gården beror mjölksvinnet främst på att korna blir sjuka och då behandlas med antibiotika. Mjölk från kor som är sjuka får inte levereras till mejeriet och så klart inte heller ges till kalvarna.

Kärnmjölk och vassle från smör och ost

På mejeriet görs mjölken om till olika typer av mjölkprodukter. De delas in i olika kategorier: Färskvaror (mjölk man dricker och syrade mjölkprodukter som fil och yoghurt), matfett, ost och pulver. När man gör smör och ost får man restprodukter som kärnmjölk och vassle. De försöker man använda i andra livsmedel, som till exempel hälsodrycker och glass.

Vassle kan också användas till grisfoder eller biogas. Bäst är om restprodukterna kan användas som mat till människor eller till djurfoder, i andra hand till energi, gödsel eller drivmedel.

Sylten måste sköljas bort

När man gör fil och yoghurt så smaksätter man ofta med olika sylter. När man byter sylt för att tillverka en ny sorts yoghurt, måste man skölja ur hela maskinen först. Mjölken som sköljs bort kallas för gränsmjölk.

Räkna på kor och antibiotika

Svenska mjölkbönder använder redan idag världsunikt lite antibiotika i sin mjölkproduktion, men eftersom det är antibiotikaanvändningen som orsakar det största mjölksvinnet på en mjölkgård, så är det viktigt att få ännu bättre koll på hur mycket mjölk som försvinner av den anledningen.

Därför har Jordbruksverket tagit fram en särskild metod för att mäta svinnet på gården. Genom att räkna ut hur många kor som får antibiotika och hur mycket mjölk de producerar, så kan man räkna ut hur stort svinnet blir, alltså den mjölk som aldrig når mejeriet.

Hur mycket mjölk i recepten?

Jordbruksverket har också tagit fram en handledning för hur man bäst mäter svinnet på mejeriet. Man jämför hur mycket mjölk som går åt i de recept som används på mejeriet med hur mycket mjölk som har levererats in till mejeriet från gårdarna. Skillnaden blir mjölksvinnet.

Minskat matsvinn livsviktigt

I FNs Agenda 2030 handlar mål 12.3 om matsvinn och i juni 2020 antog Sveriges regering två etappmål för minskat matsvinn till 2025. En tredjedel av den mat som produceras idag når aldrig våra tallrikar.

Produktionen av den mat som inte äts upp står årligen för 8 – 10 procent av alla växthusgaser mänskligheten släpper ut, konsumerar en fjärdedel av allt färskvatten på jorden och skulle räcka till att mätta världens svältande personer fyra gånger om.

Genom att ta reda på mer om hur stort svinnet är på mjölkgårdar och mejeriet kan branschen jobba vidare med olika åtgärder för att minska det. Det är bra för alla: Bonden, kon, plånboken och planeten!

 

Källor

Livsmedelsförluster i Sverige. Metoder för ökad kunskap om livsmedelsproduktionens förluster och resurser. Jordbruksverket 2021.

Mejeri – branschspecifik handledning. Mäta förluster i livsmedelskedjan. IVL 2020.

Mjölkbranschen satsar ännu mer på hållbarhet

Hållbarhet är något som svenska mjölkbönder alltid har lagt stor vikt vid. Nu finns det gemensamma arbetet med hållbarhet nedtecknad i hållbarhetsmål för hela mjölkbranschen.

Beställ vårt pedagogiska material – gratis

Vi tycker det är viktigt att man får lära sig hur allt hänger ihop. Hur kan gräs egentligen bli till mjölk? Vad händer på en…

Dairy matrix – hemligheten bakom mjölkens hälsoeffekter

Att plocka isär mjölkprodukter i enskilda näringsämnen och äta dem var för sig ger inte alls samma inverkan på hälsan som att äta eller dricka mjölk, yoghurt och ost som de är. Fenomenet kallas för dairy matrix.

Så här gör man smör

Smör tillverkas av grädde i en smörmaskin på mejeriet. Först pastöriseras grädden genom att den hettas upp till 90-95 grader. Sen kyls och kärnas den till smör. Den mjölk som blir över kallas för kärnmjölk.