Mjölkens färd – från ko till bord

Vad händer egentligen från det att mjölken lämnar kon till den kommer till ditt mjölkglas? Här får du följa mjölken på färden!

När korna har mjölkats samlas mjölken i en kyltank på gården och kyls ner till 4 °C. Mjölkbilen kör mjölken till mejeriet där den pumpas in i kylda silotankar och förvaras innan den blir olika mjölkprodukter och förpackas.

Mjölken kontrolleras både på gården och mejeriet så att den håller bra kvalitet. Lukt och smak, samt fett-,  protein- och bakteriehalt är det man kontrollerar. Mjölkbehandlingen i mejeriet omfattar separering, standardisering, homogenisering, pastörisering och eventuell tillsats av vitamin D innan den förpackas.

Separering och standardisering: Mjölkens naturliga fetthalt är ungefär 4,2 procent. För att mejerierna ska kunna erbjuda mjölk med olika fetthalter skiljs grädden från skummjölken i en separator.

När grädden återblandas med skummjölken bestämmer man fetthalten på mjölken. Detta kallas standardisering och betyder att mjölk med olika fetthalter kan produceras, till exempel 0,5 procent för lättmjölk, 1,5 procent för mellanmjölk och 3,0 procent för standardmjölk. Mjölk med naturlig fetthalt går direkt till värmebehandling utan separering, och i minimjölk med 0,1 procent fetthalt tillsätts ingen grädde alls.

Homogenisering: Mjölkens fett lägger sig som ett gräddskikt på ytan om man inte gör en homogenisering. Vid homogeniseringen går mjölkfettet igenom en smal kanal, en så kallad spalt, med hög hastighet. Fettkulorna splittras upp efter spalten på grund av turbulens och virvelbildning. Alla fettkulor får samma storlek och då flyter de inte upp till ytan.

Vitaminering: I samband med homogeniseringen vitamineras mjölken. I Sverige är det ett lagkrav att berika mini-, lätt- och mellanmjölk med vitamin D eftersom vi annars får i oss för lite av vitaminet.

Pastörisering: Mjölken hettas upp till 72–76 °C i 15 sekunder för att pastöriseras. Vid pastöriseringen dödas sjukdomsframkallande bakterier vilket förhindrar risken för spridning av sjukdomar via mjölk. Mjölken håller sig också färsk längre.

Efter pastöriseringen kyls mjölken ner till cirka 5 °C i pastören innan den förpackas.

Packning: Innan mjölken lämnar mejeriet förpackas den för att distribueras ut till affären. Det är viktigt att hålla mjölken kall under alla dessa steg för att mjölken ska bibehålla sin kvalitet och hållbarhet.

Vad gör en mjölkbonde på jobbet?

En mjölkbonde tar hand om sina kor, mjölkar, odlar foder och sköter om sina marker och byggnader förstås. Men visste du hur mycket annat som förväntas av en mjölkbonde? Svar: En hel del. Sverige behöver fler mjölkbönder men om det ska bli verklighet så måste det vara enklare att vara bonde.

En mjölkbondes vardag styrs av regelverk från ett antal myndigheter, bland annat från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Samt givetvis regler om arbetsrätt och skattelagstiftning. Sammantaget ett tjugotal olika regler och förordningar som kräver sin beskärda del av administration.

Mjölkföretag är ofta familje- eller enmansföretag men regelverket är detsamma för alla typer av företag – små som multinationella. Det innebär att den administrativa bördan blir oerhört tung för just mjölkbonden.

Mjölkbönderna behöver ett regelverk anpassat för småföretagare. Och det gäller på alla områden – från djur och natur till livsmedel. Mjölkbonden är navet på landsbygden och fokus för mjölkföretaget bör ligga på att sköta djur och marker. Den administrativa bördan måste anpassas efter företaget och dess resurser.